Vovves medlemmar skriver vad de tycker om Kleiner Münsterländer
Letar du efter en ras och kan inte bestämma dig? Läs vad Vovves medlemmar tycker om de raser som de själva har erfarenhet av. Både positivt och negativt!
Matte Kajsa skriver 6 november 2009:
Hej, jag har en 3 årig kleiner Münsterländer hemma och jag måste säga att jag blir mer och mer förtjust i rasens egenskaper. Vi umgår också med andra Münstrar och de är väldigt rastypiska opch lika varandra både till sinne och utseende.
Vad jag gillar mest med en Münster är att;
1.) Det är en bra jakthund och den är lättlärd och gillar att jobba ute i skogen. Den är orädd men ändå inte "dum". T.ex min hund tycker det är läskigt med gris och det tycker jag är bara bra för jag vill inte att min hund ska gå på gris utan den ska vända helt om då eftersom det kan bli farligt.
2.) Jag tränar mycket på det "stående" momentet men det är svårt tycker jag och därför tycker jag det är bra att Münstern är så pass allround att man kan gör massor av annat också. Vi tränar spår och eftersök och det går jättebra. Apporteringen går också jättebra och framförallt vattenapporteringen de älskar vatten och det är kul att se när de njuter av att bada!!
3.) Det är också en bra familje hund, de är glada och vänliga och lugna hemma. Skäller aldrig och är trygg och jag tycker mig se detta hos de flesta Münstrar. Vi har även vänner med Vorsteh och inget ont om dessa fanstastiska hundar heller men jag tycker de oftast är lite mer stressade och pipiga. En münster lägger sig oftare till rätta och väntar på sin tur.
Sedan ska man också veta att det krävs tid och energi för att få en bra och trygg hund men det gör det med alla raser.
Jag har min Münster i en lägenhet i stan och han är ofta med mig på jobbet. Jag har honom med mig på ett kontorshotell och det finns massor av folk här men han ligger och sover och går fram och buffar lite då och då när han vill bli klappad.
Hör gärna av er om det är någon ni undrar över eller om ni inte håller med.
// Kajsa
Hej, jag har en 3 årig kleiner Münsterländer hemma och jag måste säga att jag blir mer och mer förtjust i rasens egenskaper. Vi umgår också med andra Münstrar och de är väldigt rastypiska opch lika varandra både till sinne och utseende.
Vad jag gillar mest med en Münster är att;
1.) Det är en bra jakthund och den är lättlärd och gillar att jobba ute i skogen. Den är orädd men ändå inte "dum". T.ex min hund tycker det är läskigt med gris och det tycker jag är bara bra för jag vill inte att min hund ska gå på gris utan den ska vända helt om då eftersom det kan bli farligt.
2.) Jag tränar mycket på det "stående" momentet men det är svårt tycker jag och därför tycker jag det är bra att Münstern är så pass allround att man kan gör massor av annat också. Vi tränar spår och eftersök och det går jättebra. Apporteringen går också jättebra och framförallt vattenapporteringen de älskar vatten och det är kul att se när de njuter av att bada!!
3.) Det är också en bra familje hund, de är glada och vänliga och lugna hemma. Skäller aldrig och är trygg och jag tycker mig se detta hos de flesta Münstrar. Vi har även vänner med Vorsteh och inget ont om dessa fanstastiska hundar heller men jag tycker de oftast är lite mer stressade och pipiga. En münster lägger sig oftare till rätta och väntar på sin tur.
Sedan ska man också veta att det krävs tid och energi för att få en bra och trygg hund men det gör det med alla raser.
Jag har min Münster i en lägenhet i stan och han är ofta med mig på jobbet. Jag har honom med mig på ett kontorshotell och det finns massor av folk här men han ligger och sover och går fram och buffar lite då och då när han vill bli klappad.
Hör gärna av er om det är någon ni undrar över eller om ni inte håller med.
// Kajsa
LoPax- 3 skriver 26 maj 2009:
Kleiner Münsterländer - Stående fågelhund
Avlad för:
Münstern är en hund för dig som främst är intresserad av jakt. I första hand är det fågeljakt på fält, men många münstrar funkar mycket bra även på ripjakt, skogsfågel, rådjursjakt, eftersök och i vissa fall även vildsvin. För Er som är "nya" så arbetar en stående fågelhund med att söka av stora fält. När hunden nosar upp en fågel "fattar den stånd" och ska stå helt blixtstilla fram tills dess att föraren/jägaren säger till hunden att "avance" eller avancera. Då "stöter" hunden upp fågeln så att den flyger upp i luften. Strax efter det skall hunden slänga sig ner i backen för att undvika att bli skjuten. När fågeln är skjuten så skickas hunden till att apportera tillbaka fågeln till sin förare.
Som ni säkert förstår krävs det mycket träning för att få till en bra fågelhund. Framförallt är det dyrt och har man inte tillgång till marker med fågel så ska man fundera noga om man verkligen vill ha en fågelhund. Det är kostsamt att utbilda en hund som aldrig kan användas i praktiskt jakt om man säger så.
Temperament & Utseende:
Om man tittar snabbt på en münster så ser de ut som en engelsk springer fast med korta öron. Tittar man närmare ser man dock att de har en nättare kropp och ett ögonpar var utseende kan få vilken människa som helst på fall. Färgen är brun/skimmel eller vit med bruna partier. I vissa enstaka fall föds valpar med svart färg istället för brunt.
En münster är en hund med mycket fart och fläkt. Vissa hundar kan nästan uppfattas som lite "spattiga". Överlag är det hundar som är modiga, nyfikna och frammåt, men undantag finns ju alltid. Det går att ha flera münstrar ihop, dock ska man alltid vara vaksam när man presenterar två nya hundar för varandra.
Hitills har jag aldrig träffat en münster utan en "avknapp" som brukar slås på så fort man kommer innanför dörren.
I skogen håller sig münstrar sig relativt nära sin förare för att vara jakthund, men det finns också en del mer självständiga münstrar. Som med alla hundar gäller det att vara noga med sin träning om man vill kunna ha hunden lös.
Münstrar vill gärna vara nära sin förare, men inte "på". Detta är enligt mig en bra egenskap då jag inte gärna vill ha hunden i ansiktet vad jag än gör. Vill man ha en hund som alltid vill sitta i knät så är kanske inte münstern rätt ras.
Sjukdomar:
Münstern är som många andra jakthundar en frisk ras. Mig veterligen finns det inga rasspecifika sjukdomar eller allergier. Dock ska man som hundägare alltid kolla upp höfter/armbågar och noga fråga uppfödaren om hälsan bland avelsdjuren. Bättre att kolla en gång för mycket än en gång för lite.
Motionskrav & Stimulans:
En münster som får jaga behöver oftast inte så mycket annat för att vara tillfredställd. Även om münstern har en bra avknapp, får man nog räkna med att hunden blir mycket olycklig om den inte får springa av sig. En ouppfostrad münster går att leva med, men en orastad münster är det inte. Söker man en lydnads/agility-hund är inte münstern det bästa valet. Många münstrar är svårmotiverade och tycker att du kan hoppa över hindret själv- han vet ju att du vet hur man gör. Självklart finns det undantag, men jag tror att man gör sig själv en otjänst att skaffa en münster om man vill tävla. Dessutom är det nog svårt att finna en uppfödare som säljer valpar till en person som inte vill jaga.
Sista ord:
Jag anser mig absolut inte vara en expert på rasen, då jag själv är nybörjare. Därför ber jag er komma ihåg att detta är mitt omdöme av rasen, självklart finns det folk som tycker annorlunda. En münster kan vara mycket jobbig i sin uppväxt, och det gäller att ha tålamod. Många jag pratat med uppfattar att münstern "kan, men skiter i vilket om han inte känner fört". Vilket jag i många fall kan hålla med om. De kan göra ett moment klockrent för att i nästa sekund titta på dig som du vore mycket korkad när du ber hunden göra det igen.
För mer info om münstern rekommenderar jag att du går in på rasklubbens hemsida och läser mer. Prata med andra münsterägare och med uppfödare och framförallt, försök att få träffa på många av dessa fantastiska individer.
Kleiner Münsterländer - Stående fågelhund
Avlad för:
Münstern är en hund för dig som främst är intresserad av jakt. I första hand är det fågeljakt på fält, men många münstrar funkar mycket bra även på ripjakt, skogsfågel, rådjursjakt, eftersök och i vissa fall även vildsvin. För Er som är "nya" så arbetar en stående fågelhund med att söka av stora fält. När hunden nosar upp en fågel "fattar den stånd" och ska stå helt blixtstilla fram tills dess att föraren/jägaren säger till hunden att "avance" eller avancera. Då "stöter" hunden upp fågeln så att den flyger upp i luften. Strax efter det skall hunden slänga sig ner i backen för att undvika att bli skjuten. När fågeln är skjuten så skickas hunden till att apportera tillbaka fågeln till sin förare.
Som ni säkert förstår krävs det mycket träning för att få till en bra fågelhund. Framförallt är det dyrt och har man inte tillgång till marker med fågel så ska man fundera noga om man verkligen vill ha en fågelhund. Det är kostsamt att utbilda en hund som aldrig kan användas i praktiskt jakt om man säger så.
Temperament & Utseende:
Om man tittar snabbt på en münster så ser de ut som en engelsk springer fast med korta öron. Tittar man närmare ser man dock att de har en nättare kropp och ett ögonpar var utseende kan få vilken människa som helst på fall. Färgen är brun/skimmel eller vit med bruna partier. I vissa enstaka fall föds valpar med svart färg istället för brunt.
En münster är en hund med mycket fart och fläkt. Vissa hundar kan nästan uppfattas som lite "spattiga". Överlag är det hundar som är modiga, nyfikna och frammåt, men undantag finns ju alltid. Det går att ha flera münstrar ihop, dock ska man alltid vara vaksam när man presenterar två nya hundar för varandra.
Hitills har jag aldrig träffat en münster utan en "avknapp" som brukar slås på så fort man kommer innanför dörren.
I skogen håller sig münstrar sig relativt nära sin förare för att vara jakthund, men det finns också en del mer självständiga münstrar. Som med alla hundar gäller det att vara noga med sin träning om man vill kunna ha hunden lös.
Münstrar vill gärna vara nära sin förare, men inte "på". Detta är enligt mig en bra egenskap då jag inte gärna vill ha hunden i ansiktet vad jag än gör. Vill man ha en hund som alltid vill sitta i knät så är kanske inte münstern rätt ras.
Sjukdomar:
Münstern är som många andra jakthundar en frisk ras. Mig veterligen finns det inga rasspecifika sjukdomar eller allergier. Dock ska man som hundägare alltid kolla upp höfter/armbågar och noga fråga uppfödaren om hälsan bland avelsdjuren. Bättre att kolla en gång för mycket än en gång för lite.
Motionskrav & Stimulans:
En münster som får jaga behöver oftast inte så mycket annat för att vara tillfredställd. Även om münstern har en bra avknapp, får man nog räkna med att hunden blir mycket olycklig om den inte får springa av sig. En ouppfostrad münster går att leva med, men en orastad münster är det inte. Söker man en lydnads/agility-hund är inte münstern det bästa valet. Många münstrar är svårmotiverade och tycker att du kan hoppa över hindret själv- han vet ju att du vet hur man gör. Självklart finns det undantag, men jag tror att man gör sig själv en otjänst att skaffa en münster om man vill tävla. Dessutom är det nog svårt att finna en uppfödare som säljer valpar till en person som inte vill jaga.
Sista ord:
Jag anser mig absolut inte vara en expert på rasen, då jag själv är nybörjare. Därför ber jag er komma ihåg att detta är mitt omdöme av rasen, självklart finns det folk som tycker annorlunda. En münster kan vara mycket jobbig i sin uppväxt, och det gäller att ha tålamod. Många jag pratat med uppfattar att münstern "kan, men skiter i vilket om han inte känner fört". Vilket jag i många fall kan hålla med om. De kan göra ett moment klockrent för att i nästa sekund titta på dig som du vore mycket korkad när du ber hunden göra det igen.
För mer info om münstern rekommenderar jag att du går in på rasklubbens hemsida och läser mer. Prata med andra münsterägare och med uppfödare och framförallt, försök att få träffa på många av dessa fantastiska individer.
ANNONS:
