![]() |
Utfall vid hundmöten då barnvagnen är med Hundras:Rhodesian Ridgeback Ålder: 5 år Kön: Hane Vår hund Ramses har alltid varit lite svårhanterlig vid hundmöten, men nu börjar det barka iväg och gå över styr. Han har sällan visat aggressivitet utan mest varit alldeles för intresserad av mötande hundar, men han har skällt om de har börjat skälla på honom. För drygt fyra månader sedan fick vi en liten bebis i familjen. Nu börjar jag snart hamna i ett läge där jag inte längre klarar av att gå ut med honom och barnvagn samtidigt och vår situation just nu är sådan att jag är tvungen. Han gör utfall mot mötande hanhundar så till den grad att barnvagnen håller på att välta. Idag kommederade jag honom att sitta så att jag kunde hålla låsa bromsen på vagnen och hålla i kopplet med båda händerna (strypkedja, midjebälte och kort koppel). Han satte sig först men när han tyckte att den mötande hunden var för nära rev han ikull mig och drog mig över gatan fram till mötande hund och de rök ihop. De skadade inte varandra men desto mer skadas vårt förtroende för varandra. Han är som sagt mycket intresserad av mötande hundar i största allmänhet, men när han går bara med mig eller sin husse så är det ändå mycket mer hanterbart. Jag vet inte om det är så att han vaktar bebisen eller om han bara har förstått att jag inte kan hålla honom när jag går med barnvagnen. Förut har han knappt visat några som helst tendenser till att vakta och hanhundar har han i första hand velat ha som lekkamrater. Han har dock försvarat sig om han tycker att han har behövt vilket kanske hänt en till två gånger i hans liv. Så vitt jag kan se har han aldrig varit den som startat en fajt. Vanor kring hundens vardag: Jag har tränat lydnad dagligen med honom från han var valp (hämtade honom då han var 10 veckor), men i och med att han har blivit vuxen och vi har hittat bra samarbetsformer i vardagen så har lydnadsträningen blivit mer och mer sällsynt. Däremot kan jag inte säga att problemen har kommit för att vi slutat "spotta korv" , om du förstår uttrycket. Sedan jag slutade plugga och började jobba då Ramses var tre år så har man förstås inte haft samma tid för träning. Han har varit med min sambo på jobbet varje dag och där har han alltsom oftast skött sig exemplariskt. Vad gäller lydnadsträning så har vi faktiskt också slutat eftersom Ramses inte finner någon som helst glädje i det. När vi har gått kurser så har han varit mer intresserad av de andra kursdeltagarna än mig och mina kommandon. Ändå tycker jag att jag har provat allt från korvspottning till pipleksaker och till och med koppelryck. Vi har även provat på blodspår men även där nosade han plikttroget fram skanken och sedan sprang han raskt till de andra hundarna för att leka. Skanken är endast intressant ifall han får bli jagad av de andra hundarna. Det enda han tycker är kul är alltså att leka med andra hundar och att gå runt och sniffa och pinka revir. Det är väl därför jag inte bemödar mig till lydnadsträning längre. Sedan kan han göra alla möjliga och omöjliga cirkuskonster vi lärt in så fort det vankas någonting gott inomhus utan störning. Vi har nyligen flyttat från stan till landet och nu är han oftare lös, men det är också mer sällan han möter hundar. Han fullkomligt älskar att jaga harar och rådjur också om han får chansen vilket kan vara mycket frustrerande. I vanliga fall får han gå ut tre gånger om dagen, men nu när jag är själv hemma så blir det en lång promenad mitt på dagen och några gånger i veckan får han leka med sin hundkompis, samt en kort rastning på varje kväll. Oftast får han en joggingtur med husse i raskt tempo ca fem till sju km minst en gång i veckan. Han är sällan ensam hemma utan följer med oss överallt och han gillar att vara bland folk. Jag måste tillägga att jag förstår att jag sänder ut negativa signaler vid hundmöten nu som han säkert uppfattar, men det är svårt att vara cool när man inte längre litar på sin hund. Ibland funderar jag på om det var de där två veckorna extra hos uppfödaren som gjort att han är så intresserad av andra hundar. Han blev ju så himla tajt med hundarna på kenneln innan vi fick hämta honom. Snälla ge mig råd om hur jag ska göra så att vi inte hamnar i en situation där vi måste flytta på honom! mvh Jennie |
![]() |
Charlotte svarar: Hej Jennie! Att han har haft flera möjligheter att jaga, gör ju jakt än mer intressant och det kommer att bli svårare och svårare att få stopp på detta. Speciellt om inte aktiveringsgraden för er hund ökar, ihop med er. Att löpträna med husse en gång i veckan, är för denna hund två gånger för lite. Utöver detta verkar där inte finnas något mentalt arbete för hunden, varför han söker de energireduktioner han själv kan, som möten, jakt med mera. Det verkar också som er hund är van att ”leka” med andra hundar, det är ju trevligt i sig. Men när man av vana rastar sin hund med hundmöten mer eller mindre dagligen, så skapar man en hund som ser andra hundar som huvudintresse. Istället för att ge hunden så mycket ”kul” och intressant inom flocken att andra hundar, visserligen är trevliga att möta, men inte är huvudsaken i hundens liv. Här behöver tid och aktivering styras upp, så att hunden finner mest intresse för flocken och därmed förbättras kontakten som i sig ger en hund, som uppfattas som lydig. Hundar brukar inte uppskatta barnvagnspromenader, utan har behov av mer fokus från matte husse och ett mycket högre promenadtempo, för att inte tala om mer av terrängpromenad, än vad som brukar vara fallet, då barnvagnen är med. Läs med fördel följande litteratur för att få idéer, kunskap och redskap till ett bra hundinnehav; Under tiden som läsningen pågår, bränn hundens energi rejält var dag. Vad gäller att du blir omkulldragen, så är det nog så att du behöver vara mer förberedd på hundmöten, och att de intresserar så mycket nu, att du stannar upp barnvagnen en bra bit innan mötet, kanske går åt sidan och kör lite aktivering med din hund. Om mötet är lämpligt för en hälsning, så är det ju också trevligt. Men viktigt är att det är du som bestämmer vem man hälsar på och när man hälsar och inte hundens styrka. |