Väldigt vaktig Australian Shepherd

Hej Sara!

En vallande hund, som denna hund är, är extremt sensitiv för rörelser, ljud och ljus. Mycket rörelse och aktivitet i familjen, skapar lätt stress, speciellt hos vallande hundar. Det är mycket viktigt att se till att denna typ av hund får ”tungt” kreativt/mentalt arbete, som i början är en lek och som successivt formas till ett krav. Att hunden som ung, främst, får tid och påbud att den skall sova/koppla av flera gånger per dag.
Eftersom dessa hundar, är så hög registrerande av ”allt”, så är det än viktigare att man ser till att de även lär sig koppla av, så att ”hela hundens nervsystem” går ner i vila. Under sömn och vila bearbetas upplevelser, muskler och ligament vilar med mera. Har inte detta skett från unga år, utan huset har varit fullt med rörelse och folk jämnt, jag då har man skapat mer stress hos sin hund än önskvärt. Och resultatet visar sig om inte för, så i vuxen ålder, som nu. Och med skall, morrningar, nafs och hugg. Vilka samtliga är ett utslag av stress och betyder att de inte litar på vederbörande.
Att du är så aktiv med din hund, är ju trevligt. Men det kan ju också vara för mycket. Att du är aktiv inom bruks och skriver att du provat allt, få mig att se att du även provat alla ”dåliga/felaktiga” sätt att stävja hundens nafsande.
De signaler man ger en hund genom otrevliga metoder, är precis tvärtom som man menar. Din kunskap om hundars språk verkar begränsad. Och du behöver kunskap om hur hund fungerar rent faktiskt, och därför läsa litteratur som baserar sina råd på vetenskaplig kunskap, och inte tyckande. Och inte heller bör du ta råd från folk till höger och vänster, som tycker, men rent faktiskt inte vet/kan hund. Se rekommenderad litteratur, nederst.

Gör i första hand så att du gör en grundlig veterinärundersökning på din hund, så att det inte finns något som smärtar hunden. Det kan va så än om man inte ”tror” det. Bäst att vara säker, eller hur?
Inför regler i hemmet, så att det finns hundvänliga vrår, där det är lugnt och dit hunden kan söka sig för att få vara ifred. Skrik, hopp och tjo är inte hundvänligt, kan inte dessa ”lekar” föregå utomhus? Eller på en för hunden oåtkomlig plats, så som en gillestuga?
Betänk hur mycket du tränar och om din hund är lika alltid eller om den är mer irriterad efter träning eller innan träning? För att kunna bedöma ifall det är för lite, för mycket eller för enahanda det som hunden aktiveras med.

Blir han inte trött, utvecklas han inte som individ, då är träningen en del av problemet och helt troligt mest bara stressande och inte energireducerande och utvecklande.
Den unga hunden i hemmet, är den ständigt på G med den äldre? Eller råder det harmoni, så att hundarna kan vara och även i rörelse, var och en för sig?
Om inte, då ger det stress. Är det en tik? Då skapar det mer stress genom vakt av sin tik. Fundera över ditt liv med hunden och i dessa ovan beskrivna banor, samtidigt som du läser Turid Rugaas bok ”I samspråk med hunden – lugnande signaler”.

Ändra träningstider och mängden aktivering, jobba mer helhjärtat med något, se till att hunden kan gå i vila, sätt regler för inomhus även till barn, bekanta och besökare. En nafsande vallhund Är stressad och eventuellt också felkommunicerad med, så därför tycker jag också att du läser, följande böcker.

Lars Fälts bok ”Hundars språk och flockliv”
Anders Hallgrens bok ”Alfasyndromet”
Gärna min bok ”Aktivera din hund”
Detta kommer sammantaget att ge dig aha upplevelser som helt säkert får dig att se misstag och fel. Vilka du kan eliminera och successivt få en lugnare hund som litar på att du kan hantera stök och hot.

Hundpsykolog
Charlotte Swanstein