Morrar när min son närmar sig

Hej Therése!

Din hund är INTE dominant, det är sällan och nästintill aldrig som hundar är det utan den visar att den inte åtlyds, då den signalerar att den inte vill/vill vara ifred. Även om hunden är nära dig då du är på golvet med barnen, innebär det inte att den vill vara delaktig, så till vida att den skall tas i, dras i och så vidare. Din hund har levt med dig i hela sitt liv och den senaste tiden har en liten parvel tagit all din tid. Klart hunden vill vara när dig även nu. Att betrakta hundens rätt till egenkontroll som dominans är att inte förstå, vilket är beklagligt för hela flocken.

Däremot har det dels med barn att göra, så till vida att barn inte kan tyda en hunds signaler för att vilja vara ifred. Då hunden på olika sätt signalerar och barnet inte lyder/förstår utan fortsätter så ökar signaleringen och till slut kan det bli som du beskriver ett Wov/skall med skenanfall och i detta fallet kan en skråma bli effekten.

Barn skall aldrig lämnas själv med hund, barn skall inte få följa efter hundar inte inomhus, där väggar, möbler och annat hindrar hunden från att komma undan förföljaren. Utomhus är det nästan aldrig problem mellan hund och barn, om hunden har möjlighet att komma undan/vara fri, som du mycket riktigt noterat och skriver. Finns det möjlighet att undvika är det ,det som hundar gör i första hand.

Er hund är nu i en ålder att jämföras med en människa på si så där åttio år. Och hur kul och hur länge är det kul att leka med ett barn i den åldern?
Barn i hundens värld, alltså valpar, som skall fostras väl och vänligt, vilket troligen er hund försöker, men får ingen hjälp av er vuxna, som inte ser hundens rätt och behov av att slippa bli påträngt uppvaktad av barn.

Gör en hälsoundersökning på er hund, han är nu som sagt en äldre gentleman och som sådan har man oftast någon ålderskrämpa, ser sämre, hör sämre, öm i leder med fler. Alla dessa ålderskrämpor so inte är så ovanliga på någon åttioåring försämrar tålamodet. Viktigt att ha god veterinärkoll på den äldre hunden så att man vet och kan hjälpa hunden, till ett bra åldrande.

Motion, kontakt och kul är viktigt att hundar får varje dag med sina vuxna, matte husse, även fast man fått barn. Och att bevista det mesta av utomhustiden ständigt ihop med barn och barnvagn, gör ingen trevlig hundpromenad. Se till att hunden får sin egen tid var dag, på så sätt bränns hundens energi och den har mindre intresse av att vara när ni leker med ert barn. Dessutom är det lättare att be en hund gå och lägga sig, efter en skön och kul promenad med vuxna, och det ger då tid till bara dig/er och barnet, en stund.

Se till att hunden har minst ett ställe i hemmet, som inte skall vara avskärmat på något vis, att dessa ställen är totalt barnförbjudna områden, ALLTID. På så sätt vet hunden ett par ställen, den kan gå till för att vila, ligga ned och eller tugga sitt hundtugg, utan att någon kommer dit och definitivt inte barn.

Barn är just barn i all bemärkelse tills de är vuxna, även i den bemärkelsen att de inte förstår och kan se sin omvärld som vi vuxna gör/kan, därför är det viktigt att man som vuxen inte glorifierar sitt barn, även om jag inser att just det är svårt. Men i sådan grad att man inser att även hunden har en rätt och det finns inte tillåtet för barnet/barnen i hundens närhet/ställe.

På så vis ger man alla i familjen rätt till sitt och ro. Och barnen kan få njuta uppväxten med en hund, utan att bli rädd för den. Och utan att hunden ständigt skall känna sig stressad, av att behöva signalera och ”fostra” i tid och otid, eftersom matte husse inte tycks ha full koll.

Gör en veterinärkoll av hunden
Skapa regler för barnen och dess kompisar och kontrollera att de följs
Ge hunden kvalitets tid utomhus, dagligen
Inrätta barnförbjudna områden i hemmet, för hundens ro

Lycka till!

Charlotte Swanstein
Hundpsykolog