Vill du berätta om din ras?
Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
Vovves medlemmar skriver vad de tycker om Akita
Letar du efter en ras och kan inte bestämma dig? Läs vad Vovves medlemmar tycker om de raser som de själva har erfarenhet av. Både positivt och negativt!
MånaDisa skriver 14 maj 2009:
Akitan är en underbar, känslig och ljuvlig hund, men ack så missförstådd.
Men det är ju inte världens vanligaste ras heller.
Det finns en uppfattning att Akitan är en "besvärlig och hård enmanshund som är ovillig att lyda" men det är inte uppfattningen jag har. Min Akita är lojal gentemot sin familj och älskar "sina" människor. Reserverad mot främmande och visar tydligt att han inte vill ha okända människors kramar.
Som valp är inte Akitan särskilt valpig. Mitt i ett trappsteg på väg ut kan han komma på något som han kan stå och fundera på en liten stund, sedan fortsätter han utför. Han rör och för sig inte som en valp utan mer som en liten vuxen hund. Inkallning är inga problem, förutom den gången som liten när han fick för sig att han ville gå hem och gjorde så mest för att visa att han hittade.. då var matte rädd minsann. Men det var ett undantag.
Min Akita skulle aldrig drömma om att dra i kopplet. Inte vet jag om vi lärde honom rätt från början eller om han känner att matte är reumatiker. Det senare stämde in på en urhund jag tidigare haft. Han går snällt bredvid, går han lös är han inte långt bort.
Han följer så gärna med på fisketur, långpromenad, till stallet, biltur, stadspromenad eller ligger och vilar de dagar han följer husse eller matte på jobbet. Akitan hänger gärna med på det mesta.
Pälsvård.. Ja min pojke är långhår (genetisk deffekt) så jag har en liten "mes-karda" för ansiktet och framsidan benen och en rejäl underullskarda för resten. Han fäller rejält två ggr/år och i slutskedet badar jag honom i Prob. Det är de enda två bad han får under året och det är enbart för att den sista underullen ska släppa. Han är ren ändå. Fast min Akita är inte särskilt "dyngsam" av sig.. går helst inte ens i vattenpölar.
Pratglad som tusan!! Javisst kan han skälla till, särskilt om det kommer främmande som inte matte gillar; då skäller han till och går sen och tjurar i andra änden av huset till främmandet avlägsnat sig. Men i övrigt är han en riktig babbelapa; grymtar, morrar, sjunger, fnyser, gnyr, mofflar osv. Akitan har ett enormt ordförråd!
Sjukdomsbild; Tyvärr har det kommit till min kännedom att flera kullsyskon drabbats av en vidrig sjukdom som heter VKH. Statistiskt sett är kvoten för kullen fylld och det borde inte vara någon fara för min hund. Bägge föräldrarna måsta vara anlagsbärare för att hunden ska insjukna. I övrigt bör väl nämnas att Akitan kan vara känslig mot mediciner; dvs att det finns en risk för överdosering.
Min Akita är en sällskapshund som är en kompis på livets stig. Vi "tränar" inget och han verkar så nöjd ändå.
Den som är intresserad av Akita bör kolla in httpp://www.akita.nu
Där står mycket mer om rasen, det finns bilder och man kan läsa om Akitans fantastiska historia.