Vill du berätta om din ras?
Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
Vovves medlemmar skriver vad de tycker om Boxer
Letar du efter en ras och kan inte bestämma dig? Läs vad Vovves medlemmar tycker om de raser som de själva har erfarenhet av. Både positivt och negativt!
Stinolf skriver 14 maj 2013:
Vår tik var glad, busig, otroligt barnkär, intelligent och samarbetsvillig, men inte alls så vild som boxrar i allmänhet verkar vara. Missförstå mig inte; hon var glad - sååå glad - i människor, men vi lärde henne tidigt att det inte var ok att hoppa upp på folk så det gjorde hon aldrig. Hon viftade bara på svansen (och hela baken) när vi fick främmat, efter att ha varnat oss med ett skall eller två! Hon älskade oss i familjen så högt och vaktade oss barn genom att vägra följa med om någon annan än oss försökte gå ut med henne medan vi var kvar hemma. Då körde hon bara ner huvudet i backen och visade vem det var som bestämde. När det blev dags för oss "barn" att ränna ute på kvällarna, la hon sig i vår säng tills vi kom hem. Hon var som gladast när alla var hemma, och hon hade koll på alla.
Hon tyckte inte om att vara på hundpensionat och matvägrade i några dagar när vi lämnade henne där för semester. Jag tror att boxrar i allmänhet blir rätt olyckliga när de inte får vara med sin familj. De passar nog extra bra i barnfamiljer, just för att de är så barnkära, och bör nog inte vara ensamma så många timma per dag. Vår tik var med min pappa på jobbet (fastighetsägare) och charmade alla på hans jobb. Många av hans hyresgäster kom förbi hans kontor bara för att gulla med henne, och hon botade till och med en och annan hundrädsla.
Hon gick alltid okopplad på promenader och gick bra ihop med alla hundar. Hon kunde stundtals vara rätt lat, och ville aldrig gå ut om det regnade; då tittade hon bara olyckligt på oss och svansade tillbaka till sin korg. Hon hade inga problem att vara ensam hemma även om hon alltid såklart ville vara med. Vi brukade lämna något gott till henne som hon kunde gnaga på medan vi var borta, men det åt hon aldrig upp förrän vi kom tillbaka.
Om man nu skall ta upp något negativt med boxern får jag lyfta fram deras sjukdomar. Hon var hos veterinären då och då, i slutet för sin cancer. Vår tik blev 11 år, vilket ändå får räknas länge för en ras som enligt de flesta böcker blir 8. Det bästa med boxern är att de är så lekfulla och charmiga ända in i slutet!
Snapsen skriver 15 februari 2013:
Den första tiken var vår första hund och henne skaffade vi när dottern var ca 1 år gammal. Tränade spår och sök men mest fungerade hon som en familjehund. Lydnadsträning var sådär tyckte hon. Gjorde vad man bad om men ingen direkt glädje i det.
Väldigt stabilt lynne och älskade allt och alla tills hon blev attackerad av en tax sen hade hon svårt för mindre hundar.
Hon var otroligt lugn, lite tjuren Ferdinand men tackade aldrig nej till lek och leka sig trött fungerar inte med en Boxer, finns alltid energi över.
Långa skogspromenader då hon fick vara lös var det bästa hon visste. Inget skällande i onödan men sa till när det kom folk. Älskade verkligen barn, var väldigt försiktig och vaktade våra barn när dom sov ute i vagnen.
En robust typ trogen sin familj.
Sen behöll vi en dotter till henne. Helt annan typ. Väldigt lätt i kroppen, spralligare men samtidigt mer lätttillgänglig då hon var väldigt kontaktsökande och alltid redo.
Jag utnyttja detta till att träna lydnad på en ganska hög nivå.
Denna tik var precis som sin mamma vänligheten själv, trodde nog hon var mindre än vad hon var. Ville helst sitta i knät och titta en djuuupt i ögonen.
Varken mentalbeskrivningen eller korningen gick så bra för det enda hon gjorde var att söka min ögonkontakt för att få instruktioner om vad hon förväntades göra....
En boxer skulle jag säga passar en aktiv familj med sinne för humor. Dom kan vara lite buffliga och clownaktiga. Tror jag hört uttrycket brukshundarna pajas...
Men för att en boxer ska fungera bra tycker jag inte bara man ska koncentrera sig på aktiviter och stimulans osv. Det är viktigt förstås men något man inte får glömma bort är passivitetsträning. För även om du aktiverar hunden så finns där energi kvar så du måste hitta 'av knappen' och lära hunden att nu är det vila och inte göra någonting som gäller.
Katter, kanin och hästar i familjen hade vi och dom har alltid varit väldigt balanserade och förståndiga med dessa. Favoritkissen fick ofta sova tillsammans med hundarna, tätt ihop.
Ensamträning fick vi också kämpa endel med med bägge hundarna. Och något som var tråkigt var att bägge två var kräsna med maten. Provade allt men dom tröttnade fort och ofta blev dom även dåliga i magen.
ladeacool skriver 12 oktober 2012:
Cortex skriver 23 juni 2009:
Positiva egenskaper hos boxern: arbetsvillig, alert, glad, lekfull, barnkär, sällskaplig. Min boxer har aldrig visat minsta aggressivitet mot människor.
Negativa egenskaper: förutom sjukdomar i rasen förstås; kan vara lite för mycket ibland (energisk, påträngande), vilket inte alltid uppskattas av omgivningen. Min boxer är även dominant/aggressiv mot hundar hon inte känner (trots socialisering), vilket har skapat en hel del bekymmer :(
Men, "En ängel i en gangsters kropp" tycker jag är ganska bra sammanfattning av en boxer!
Gaston & Matte skriver 22 juni 2009:
Glad, roliga, Busiga (växer aldrig upp, som barn hela livet..)
Negativa :
Ofta sjukdomsdrabbade, Dreggliga
Frugus skriver 14 maj 2009:
Vill du ha en glad hund, då menar jag VÄLDIGT glad så ska du ta dig en extra titt på boxern. Det finns ingenting en boxer tycker är tråkigt att vara med på. Bara att sitta i bilen och titta ut genom rutan är ett äventyr. Ibland kan omgivning och även ägare dock känna att den extrema energi nivån är snäppet för högt men å andra sidan övervägs det av en tydlig "av och på knapp". Boxern är full av energi, livsglädje och fart men kan även ta det lugnt och bara vara när situationen kräver.
Är du intresserad av spår, lydnad eller sök så är boxern en bra hund. Den är arbetsvillig och oöm, tålig och har ett enormt tålamod. Tänk på att denna hund kräver någon form av hjärn aktivitet utöver motion för att vara helt tillfredsställd.
Pälsen kräver minimal vård mer än någon borstning då och då. På grund av den korta pälsen är det en frusen hund som behöver värmande täcken på vintern. Är även väldigt värme känsliga och orkar inte fullt lika mycket under heta dagar.
Det bästa som finns är närhet i alla dess former. Ibland förväxlar sig denna hund med en så kallad knähund i mindre format och därför kan du allt som oftast få ha en boxer i knät.
En boxer är väldigt lojal gentemot sin familj både stora medlemmar som små. De har en enorm förmåga att anpassa sig efter individen och känna av olika situationer. Barn är något utav favoriterna, ungar är det fart i och det gillar boxern. Några smällar hit och dit klarar de av med bravur då de är tålmodiga med en hög smärt tröskel.
Boxer, en ängels själ i en gangsters kropp!