Vill du berätta om din ras?
Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.

Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.

Vovves medlemmar skriver vad de tycker om Irländsk Röd Setter

Letar du efter en ras och kan inte bestämma dig? Läs vad Vovves medlemmar tycker om de raser som de själva har erfarenhet av. Både positivt och negativt!
chivasdeluxe skriver 15 augusti 2016:
Har en irländare av jakttypen (tycker det är synd att rasen delats upp så mycket som de gjort). Det är en underbar ras om man låter dem få utlopp för sina behov. "En setter som inte får springa är ingen lycklig setter", och helst av allt springa lös så klart. Har aldrig träffat en setter med dåligt psyke, alla är glada och viftar ständigt på svansen. Min hane är också barnvänlig och en bra familjehund, lugn inne och aktiv ute. Finns fördomen att settrarna är dumma, men det är en myt. Har testat mycket olika med min kille och han löser det mesta, han kan en hel del olika tricks och är otroligt lättlärd. Vill alltid vara till lags.
Dom är motionskrävande, och om du bor inne i stan utan möjligheter till längre skogspromenader där du kan ha hunden lös borde du nog kolla på någon annan ras, men annars är det en väldigt bra aktiv familjehund (som helst även jagar enligt min mening).
Carmens matte skriver 9 november 2011:
Jag bestämde mig för en en Röd Irländsk Settertik efter många konsultationer med hunduppfödare, rasklubbar och andra hundintressenter. För snart 2 år sedan kom min Carmen hem till mig. Det kan här vara viktigt att betona att Carmen är av typen Show Setter (enligt mig en helt annan ras än jaktsettern) och det är alltså om den gruppen inom rasen jag lämnar mitt omdöme.

Vårt första år tillsammans var hektiskt och intensivt. Carmen växte upp i hus på landet och jag var noga med att aktivera och stiulera henne ordentligt. Hon har alltid varit mycket glad, frammåt i alla nya situationer, nyfiken, lättlärd, kontaktsökande och helt enkelt rolig att vara tillsammans med. Samtidigt tränade jag för lite på att jobba med "av & på", jag var ambitös och följde många goda råd om hur hon bäst aktiveras skulle. Jag var helt enkelt livrädd för att hon skulle vara ostimulerad. Kan hända bidrog detta till att hon första året var en ren virverlvind inomhus. Hon sov knappt en minut om dagarna utan höll igång oavbrutet. Aldrig elak eller dum vill jag betona men med en oerhörd energikvot. Hon kunde hela tiden vara lös utomhus men sprang dock iväg för att jaga fåglar, cyklar, katter eller möta bilar, besökare, andra hundar osv. Jag kunde aldrig vara helt säker när jag hade henne okopplad. Jag hade dock gett mig den på att fortsätta och kämpa för att hon skulle få sin frihet och valde därför att fortsätta att jobba med detta och alltså släppa henne fri.

Efter andra löpet i kombination med att vi också flyttade till lägenhet och genomgått lydnadskurs på brukshundsklubben upplevde jag en förändring liknande att trycka på en knapp. Carmen är idag lugn inomhus, sover i princip alltid och påkallar bara uppmärksamhet för kel, mat eller toabestyr. Hon är alltid okopplad och följer mig på promenader utan problem. Hon springer fram för att möta bekanta men inte främlingar, barn, cyklar el dyl. Främmande hundar går hon till mötes men lägger sig ner och inväntar att de ska komma fram först. Hon kommer på inkallning även om hon vistas i en hundflock. Fåglar och rådjur är fortfarande intressanta men hon följer dem inte lång bit.

Som hund är Carmen världens snällaste varelse. Hon "viker" sig för allt, barn, människor och stora som små hundar, valpar som vuxna. Hon älskar att spåra, leka, ströva i flock, men likväl att mysa i soffan och vara nära nära nära mig, helst alltid. Hon får sova i sängen och soffan och kryper helst upp med sin hals på min. Skäller gör hon aldrig, möjligtvis om hon inte blir överraskad eller tillsammans med andra hundar som "vaktar", då har det hänt att hon tagit efter. Hon badar gärna både fritt och går självmant in i duschen utan tjaffs men tycker inte om att simma där hon inte bottnar. Att dyka och leta saker på botten går dock bra. Att åka bil går bra och hon åker hur långt som helst utan att protestera. Till negativa saker kan nämnas; matfixerad och stjäl mat, oerhört envis, finns inte tillstymmelse till vakt eller skydd, pratar väldigt mycket vilket kan upplevas jobbigt, kräver en fast mjuk hand som är mycket konsekvent.

Jag har svårt att tänka mig en annan ras någonsin igen och har aldrig träffat på en otrevlig Röd Irländsk Show Setter. Men jag tycker det är viktigt att betona att denna ras mognar sent och det kräver sitt tålamod. Den har dessutom behov av frihet och måste enligt mig få sträcka ut sig och vara lös. Inkallningen kräver många gånger hårt jobb pga viss jaktinstinkt kvar. Å andra sidan har du en trofast vän livet ut som aldrig viker från din sida och är godheten personifierad! Godare varelse är svårt att finna! <3
Vilja röd setter skriver 31 maj 2009:
En tillgiven hund som har mycket att kunna dresseras till, men som jag hört stämmer väldigt bra: Allt kan den rasen utbildas till men ej bevakning. Electra skulle nämligen slicka ofredaren istället för att markera.

Gillar långa promenader i skog och mark, hoppar obehindrat över ris och sly. Springer i stora lovar runt mig ibland över 200 meter bort. För vår del används hon som sällskap och tar oss ut på turer.

Jaktinstinkt har hon ingen då uppfödaren avlat bort denna för att sattsa på utställning. Vi ställer dock inte ut trotts att många säger hon har väldigt vackert huvud.

Vacker päls med sin rödbruna glans, foder sorten har sin avgörande effekt har vi sett.

Hon vill inte förstå ibland då det kurrar imagen att detär hunger, kan då vara utan mat ett par dagar. Istället äter hon gräs som kon tills hon spyr därefter fortsätter hon. Konstigt tycker jag.
Becka&Albin skriver 14 maj 2009:
Min Eros är nu nio år gammal. Har tidigare haft en irländsk röd setter som hette Bamse, båda av sällskapstypen, lite större och stabilare i kroppen än jaktsettrarna.

Kan sammanfatta egenskaperna som. en glad, godhjärtad men mycket envis ras, inte helt lätt alla gånger. Det krävs en trygg, lugn och konsekvent ägare. Det är en hund som älskar människor, inte minst barn men även alla djur. Eros bästa vänner är våra katter. Det är en ras som jag inte direkt rekommenderar till en ovan hundägare. Den kräver en hel del stimulans, både fysisk och mental.
Eros älskar spår och problemlösningar. Det gjorde även Bamse.

Bamse använde jag som terapihund på behandlingshem för tonåringar. Även Eros är lugn och tålmodig till sättet och kan vistas i alla sociala sammanhang.

En irländsk setter mår inte bra i en stressad miljö med okonsekvent fostran. Man får inte köpa rasen efter det vackra utseendet....

Hundkonsult Sonja

jimben30 skriver 12 maj 2009:
Inom rasen finns det två olika typer.

- utställningstypen. mycket päls, ofta tyngre och mer kompakt.

- jakttypen. ofta lite mindre, aktivare och med något annan exteriör.

En mycket barnvänlig ras, med STOR personlighet.
Att ha en setter kräver en del pälsvård. Men du har också en livskamrat att dela livet med.
 

NÅGRA AV VÅRA TJÄNSTER

Hundannonser Kennelsida Verksamhetssida Info om tjänster

VOVVE.NET

Om Vovve.net Kontakta oss Annonsera på Vovve.net Varumärket "Vovve"

FÖLJ VOVVE PÅ FACEBOOK

FÖLJ VOVVE ÄVEN PÅ ...

Vovve.net

TIPSA VOVVE

Något som är fel på sidan ovan?
Tryck här för att rapportera fel eller tipsa Vovve.

VOVVES NYHETSBREV

 
Populära raser idag:   Jack Russell Terrier | Lapsk Vallhund | Rottweiler | Chihuahua | Whippet | Labrador Retriever | Pudel
© 1998-2020 Enfinia AB