Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.

Ragges matte skriver 19 februari 2011:
Min vargis är nu ett år och har vuxit i rasande fart (ca 2 cm i veckan). Han är strax över 90 cm i manken och väger ca 70 kg. Han kommer inte bli högre men ett par kilo muskler lär det tillkomma.
Ragge, som han heter bor tillsammans med mig, mina två barn (5 och 6 år) och min sambo i ett litet hus i skogen och vi trivs så bra! Ragge kan få utlopp för sina behov att springa i trädgården och inne ligger han gärna i sin bädd nära oss.
Han är så snäll och tillgiven och så go med barn att även barnens hundrädda kompisar vågar klappa honom när de inser hur snäll han är. Dock är han i perfekt höjd för slemmiga pussar rakt i deras ansiken och trots att de sträcker sina små armar så högt de kan så når han att nalla de godsaker barnen har i handen om man inte är där och säger stopp (man får inte glömma att han bara är unghund och det ska testas gränser fortfarande).
När vi är ute och går är han en trygg plutt i andra änden av kopplet, men skulle han vilja gå fram och hälsa har jag inte mycket att sätta emot trots att jag är ganska stark -så träning av koppelvett kärvs.
Inne når han allt som ligger framme, trots att man tror att man har lagt det högt, men han vet att han inte får ta saker på bordet, så är man där får det ligga kvar. Fast: när katten är borta.... Barnens pepparkakshus saknade plötsligt alla sina linser på ens sidan av taket när vi hade varit ute, trots att huset stod längt in på köksbordet mot väggen.
När man kommer hem är det en glad stor luns som viftar med sin hårda långa svans vid dörren och barnen får man hålla i handen så de inte ramlar omkull av pussandet, men något hoppande är det inte tal om. Staketet i hans hundgård är inte högre än 1,10 och jag vet han han kan, men han hoppar inte över. Likaså hoppar han aldrig upp på folk. Man vill ju inte ha en 80 kilos lurv som hoppar upp på en när man kommer...
Lite korta för- och nackdelar:
Fördelar:
*Snäll -otroligt snälla och tålmodiga
*Lugn inne om de får rusa av sig lite ute
*Med sin storlek föds också ett stort självförtroende som gör att de inte behöver hävda sig gentemot andra
*Sällskaplig
*Kräver inte så mycket psykisk stimulans
*Ingen större pläsvård krävs
Nackdelar:
*Dregglar -har alltid "snigelspår" på kläderna och väggarna
*Har en förmåga att ställa sig framför tv:n när det är något bra på rutan
*Pga av sin snabba tillväxt och sin stora kropp krävs det försiktighet vad gäller motion i tillväxtfasen, och risk för magsäcksmovridning vid lek direkt efter mat.
*Har personligen stött på många hundar som visar agrissivitet mot min hund pga hans storlek, dock har han ALDRIG visat något tillbaka.
Man brukar kalla denna ras för den snälla jätten, och det håller jag med om. En snällare hund får man leta efter. Likt en stor jätte trampar han försiktigt omkring bland små och med sina bruna kloka ögon ser han på en som om han bär på en klokhet jag aldrig kommer att få.