Vill du berätta om din ras?
Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
Vovves medlemmar skriver vad de tycker om Lagotto Romagnolo
Letar du efter en ras och kan inte bestämma dig? Läs vad Vovves medlemmar tycker om de raser som de själva har erfarenhet av. Både positivt och negativt!
Alf skriver 29 juli 2015:
... det är några saker man måste fundera igenom.
Lagotto passar en aktiv person eller familj. Högt på hundens önskelista står långa skogspromenader och aktiv stimulering i form av exempelvis sökning.
Som för alla andra hundraser finns stora individuella skillnader. En "riktig" Lagotto vill vara en i familjen och har ett stort behov av närhet. Det är en envis hund som behöver en tydlig ledare. En Lagotto tycker om allt och alla, men är inte speciellt modig och undviker helst bråk. Det är ingen bra vakthund, men den skäller om något okänt plötsligt dyker upp. De flesta tycker om att bada i sjöar och andra vattendrag.
Det finns också Lagottos med oönskade egenskaper som reservation och osäkerhet. Några få kan ha aggressiva tendenser. Det är därför viktigt att träffa uppfödare och valparnas föräldrar för att i så hög grad som möjligt säkra att man får de egenskaperna på sin hund som man vill ha.
För vår del besökte vi uppfödarna Ingela och Håkan Crona i Kalmar och träffade tiken med kull och även valparnas pappa. Tiken visade sig vara en mycket lugn hund som gillade att bli kelad, samtidigt som hon höll ordning på sina valpar och var tydlig när de gjorde något dumt. Den valpen som vi sedan köpte kom spontant och lade sig i knät. Valet var givet och det har vi aldrig ångrat.
Vår Lagotto tigger aldrig mat vid bordet, hoppar aldrig upp i TV-soffan utan lov. När han väl får lov njuter han av att ligga och bli klappad eller att bara får finnas mitt ibland oss. Han tycker om att busa men kan också ligga och vila när vi sysslar med något annat. På skogspromenaderna är han nyfiken och nosar på det mesta. Han älskar blåbär när kan hittar sådana. Vi har inte riktigt lyckats få honom att hålla sig intill oss när han får vara lös - men han har hela tiden koll på var vi är och följer den väg vi tar.
Uppfostran görs av tiken de första åtta veckorna och sedan är det upp till ägaren att ta vid direkt.
För vår del lästes många böcker och tidningsartiklar om hundar och dess uppfostran innan köpet.
Den verkliga lyckträffen i uppfostran var att vi följde de rekommendationer som finns i Bengt Rödseths och Ingela Wedeens bok "Shadow. Att skapa en skugga". Nu lyckades vi inte vara helt konsekventa, men träningen att vara undergiven, att sitta fastbunden, lämnas ensam, ignorera hunden och att få den att koppla av har fungerat hur bra som helst. Om man tycker att några metoderna känns lite hårda, skall man tänka på tikens fostran av sina valpar inte är något gulli-gullande. Jag besökte till och med Bengt Rödseth när valpen var cirka fem månader gammal och fick bekräftat att valpen uppförde sig som Bengt tyckte att den borde göra.
En annan fullträff var att vi gick en valpkurs på Hundakademin i Lindome (utanför Göteborg). Den var upplagd med en teorikväll och två heldagar efter varandra med varvad teori och praktik. Det var två lärare som verkligen såg till att alla fick råd för sin egna hund. Helt suveränt - till skillnad från en annan valpkurs som vi började men hoppade av.
Köp gärna en Lagotto Romagnolo, men läs på om hunduppfostran och var snäll mot hunden, men konsekvent.
Snapsen skriver 14 februari 2013:
Skillnaderna på en Boxer och en Lagotto är inte så stora faktiskt. Dom är aktiva, glada och gillar folk. Kräver aktivering och uppfostran men inte för hårda metoder.
Vår valp förvånar oss hela tiden, så himla lättlärd. Jag vet inte om det beror på att med tredje hunden gör man mer rätt från början och får då ett resultat snabbare eller om det är så att rasen är väldigt följsam.
Han är helt fantastiskt på inkallning tex. Fast han bara är 5 månader räcker det med ett handtecken så kommer han springades och sätter sig helt korrekt vid min vänstra sida och håller kontakten väldigt intensivt. Går fot och har som sagt väldigt lätt för kontakt även då.
Han är också väldigt road med att söka rätt på saker i skogen så som tex mina *borttappade* vantar, hans leksak som *råkat* hamna en bit från stigen osv. Det bådar gott inför kantarellsäsongen som jag aktivt kommer träna honom i.
Jag arbetar ganska mycket med honom dagligen fast naturligtvis korta stunder då han är så ung. Vi leker fram det med andra ord och jag tror att det gör att han inomhus är lugn som en filbunke. Sover mest och märker knappt att det kommer folk. Man får många gånger kliva över honom. Han är väldigt tillfreds. Lätt att ta med sig till folk också. Nosar runt lite, hälsar på alla och hittar sen ofta en plats att slå sig ner på.
Men jag har träffat Lagottos med mer tråkiga egenskaper som reservation och osäkerhet vilket inte är bra. Även träffat en individ som är hyperaktiv och nästan uppfattas agressiv ibland men jag tror det är snarare ett ägarproblem då hunden inte får tillräcklig stimulans.
Förövrigt fungerar han jättebra med barn, blir verkligen superglad när småbarn kommer men han hälsar fortfarande valpigt förstås, får jobba på det. Våra barn är lite större och det fungerar bra att ta en promenad med dom. Bor även med katter som han ibland leker lite för hårt och valpigt med men dom är vana med hundar så dom säger ifrån när han blir för mycket. Frigående hönor går jättebra det med, ingen jakt (än så länge i varjefall). Hästarna i hagen har han respekt för, vilket är bra.
En Lagotto skulle jag vilja påstå passar hos en aktiv person eller familj som kanske sneglat åt en brukshund men inte riktigt hittat sin ras. Gillar man att röra sig i skog och mark är det ju ännu bättre för det är Lagottosens rätta element. Men att kolla upp innan köp är den mentala statusen på föräldradjuren, att det åtminstone finns en känd mental status på någon av dom hade jag som krav när vi letade valp.
LagottoLisa skriver 18 maj 2009:
Jag har bara haft min Arwen i 5 veckor men kan beskriva lite hur hon/lagotton är som valp.
-glad i alla människor
-orädd i de flesta lägen
-lättlärd
-gosig
Mellan klockan 18-21 kan det vara en väldig fart på henne, vi kallar denna tid den övertrötta perioden. För när hon har stojjat klart så sover hon hela natten. Till mellan klockan 7-8.
Det man ska tänka på lite extra med en lagottovalp är att redan från början öva den att stå på klippbord samt hålla på mycket med pälsen, öronen och tassarna.
Hon har redan nu börjat gräva så fort hon får chansen, och är vi i närheten av vatten vill hon väldigt gärna bada.
Doggelito skriver 12 maj 2009:
- Allround - dvs passar bra till lydnad, spår, agility osv
- Nyfiken
- Kräver en del pälsvård
- Envis
- Kräver mycket mental stimulans
- Lätt till skall
- Lättlärda om man "trycker på rätt knappar"
- Robusta och tåliga
Jag väljer att inte dela in lagottons egenskaper i för- och nackdelar. Anledningen till detta är att det som någon ser som en fördel kan av någon annan anses vara en nackdel, beroende på vad man vill ha ut av en hund. En stor nackdel för Lagotto är dock helt klart att det finns ganska stora problem med HD inom rasen.
Vi har en lagotto-hane född 2005. Vi har behövt jobba MYCKET med honom från dag 1 vi fick hem honom. Han är väldigt självständig och orädd, vilket gör att han gärna vill bestämma vilka aktiviteter som är på agendan. Det gäller att vara bestämd, konsekvent och vänlig som ägare och att inte låta honom ta några egna initiativ! Han tar extremt mycket plats - inte för att han är stor utan för att han är överallt hela tiden där han inte ska vara. Får han inte göra det han vill använder han sitt gälla skall för att få sin vilja igenom.
Han äääälskar alla och vi har stora problem med att hindra honom från att rusa fram även till vilt främmande människor. Kul tycker vissa, jobbigt tycker andra. Det kan bli ganska jobbigt för oss som ägare eftersom han är burdus och hoppar upp på folk och välter barn. Många människor är ju inte intresserade eller är till och med hundrädda.
Vi har två barn i familjen en 3-åring och en på 5 månader. Det funkar bra med bebisen. Hunden är inte direkt intresserad honom, eftersom det inte finns någon mat att stjäla där. Det funkar lite halvbra med 3-åringen som kan vara lite oaktsam kring hunden. Hunden kan då bli arg och markera istället för att gå undan till sin plats.
Vår lagotto är extremt matglad och tar varje tillfälle i akt att stjäla mat - även mitt framför ögonen på en. Det finns inget straff som är hemskt nog för att han ska låta bli maten. Vår 3-åriga son hamnar ju förstås i ett väldigt utsatt läge. Det krävs alltså ständig övervakning när det finns mat inblandat.
Positivt med vår hund är att han är glad vem han än är med. Man behöver inte ha dåligt samvete för lämna honom på hundhotell när man åker på semester. Han tycker det är jättekul! Han funkar också bra med andra hundar sålänge han inte är i koppel.
Jag har testat lite spår och uppsökande med honom. Han är jätteduktig och ska få syssla mer med detta. Lydnad är han sådär bra på. Är bara belöningen tillräckligt god, så kan han det mesta.
*tosca* skriver 11 maj 2009:
Den passar till det mesta: spår, sök, agility, freestyle, lydnad osv.
Det är en hund som är glad och positiv och alltid på G. Lättlärd och tänker mycket själv, vilket är på gott och ont.
Pälsen behöver skötas regelbundet: klippning och borttagning av tovor ca var 6e vecka, oftare om man ska hålla pälsen i uställningsskick.
Jaktinstinkten ska vara bortavlad, men är inte det hos alla individer. Dock går det att träna, som med alla raser.
Lusten att gräva och intresset för vatten finns djupt rotat hos många lagotto. Något som kan vara bra att tänka på om man har en fin trädgår.
När man är på jakt efter en lagotto ska man tänka på att det är mer än den söta förpackningen.
Man ska även, som med alla raser, vara noga med valet av uppfödare. Mentalitet är mycket viktigt, likaså att föräldrar och övrig släkt är friska individer vad gäller tex. HD och ögon.
Rasen trivs både på landet och i staden, så länge den får utlopp för all sin energi på rätt sätt.
Snekkersten skriver 11 maj 2009:
Jag heter Gunilla är bosatt i Danmark och vi fick för 2 år sedan en liten Lagotto flicka, som vi köpte i Sverige!
Min man och jag har ofta pratat om vilken underbar liten "tjej" hon är- lilla Alma!
Bortsett från en period som valp där hon gnagde på allt-vi smorde olja blandat med vitpeppar på dom
flesta bords/stolben men det allt fick en omgång.
Annars har hon inte förstört något - älskar att hämta sockar och det gör hon fortfarande!!
Hon är en väldigt glad och kärleksfull liten hund. Hon är rätt så reserverad i börja mot främmande människor men det brukar gå över!
Mycket, mycket kvick " i knoppen" otroligt lätt för att lära och var väldigt duktig när vi gick till både träning och agility.
Söt är hon oxå och det är ju inget minus precis!
Hon går alltid lös-utom vid trafikerade gator-och hon är väldigt obs för att hålla reda på var jag är någonstans!
Aldrig sur mot andra hundar-stannar nästan hellre hos mig än att springa fram till nåon hund på avstånd! Läs under signaturen "Snekkersten" och se bilder på Alma i galleriet! Välkommen in hos mig!
Många hälsningar från Gunilla och Alma i Danmark