Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
zallikickan skriver 31 maj 2009:
min engelska mastiff är av den smidiga sorten, och skulle nog me fördel klara agilitybanan om den vore mycke större. det är en lugn ras, han är aktiv ute, men inne är han sååå lugn. och den är nöjd med att få vara med, är mycke följsam. en väldigt vänlig ras, är inte överdrivet glad i folk, men inte heller allt för reserverad. dreggel ja.. runt vattenskålen så är det dreggelvarning, och likaså på honom när han druckit, de slickar sig inte om munnen efter utan det hänger och slänger, men det är inte så farligt, de fäller en massa hår. är väldigt sociala, vill hemskt gärna sitta i knät, eller krypa upp i sängen och mysa... STOR HUND så det får man ta med i beräkningen. och stark, vill han va kvar i diket så har man inte såååå mycke att säga till om... (han älskar diken)
hur rasen är i övrigt vet jag inte, men min mastiff är mycke lättlärd, ( förutom det här med dikena då... suck... ) i det stora hela en HELT UNDERBAR RASGurkans skriver 13 maj 2009:
Mastiffen är en stor och tung hund. Det är det första man ska veta om man är intresserad av rasen. Den tar plats!
Till sättet är det en synnerligen trivsam hund som hänger med på det mesta utan att kräva en massa aktivering. Jämfört med andra mastiffraser så är mastiffens vaktegenskaper inte speciellt stora. Självklart vaktar den, men om husse och matte är hemma så överlämnar den gärna vaktbiten på dem. Många bruksraser har en större vaktinstinkt.
Mastiffen vill umgås med sina ägare, så det är ingen hund som passar att stå i hundgård. Det är en typisk gårdshund som generellt sett saknar större jaktintresse.
Att äga en mastiff innebär att man får stå ut med en del dreggel, fisar, hundhår och slemmigt vatten i och bredvid vattenskålen. Det innebär också att man har en underbar kompis som trots sin storlek är en lättsam hund att leva med.
Att pussa på en mastiffmule är ren lycka!