Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
skoog skriver 23 februari 2010:
Har 2 st Pyreneerhundar som är helt otroligt härliga, dom älskar alla och är mycket tåliga,vänliga och snälla.Dom är duktiga på att vakta boskap och jobbar självständigt.Har haft andra raser, men ångrar inte ett ögonblick att jag köpte Pyrrarna skulle gärna ha 2 till.
Dom har koll på allt, även om man tror dom slumrar lite. Så den som äger en Pyrre kan alltid slappna av.
Men det är en hund som tar stor plats, så utrymmen behövs.
Den som inte gillar pälsvård ska nog inte köpa sig en Pyreneerhund, och man behöver en stor bil också.
Men en god och fast hand behöver man ha, dom är ju trots allt mycket stora och starka.
Lite tålamod måste man ha när man äger en Pyreneerhund.guardian-angel skriver 11 maj 2009:
Pyrenéerhunden är för mig den absolut vackrast rasen av alla!
De har ett otroligt trevligt temperament och är väldigt vänliga och tåliga.
Men "fel" ägare kan snabbt skapa ett monster, då det är väldigt viktigt att behandla dem med en blandning av respekt, ödmjukhet och tolerans. Gap, skrik och kommandon gillar de inte, utan brukar ignorera sånt beteende och nonchalera den som håller på.
Men gränser måste finnas, då en pyrre är en väldigt stor o stark hund, med mycket egen vilja.
Att gå någon valp/grundkurs är aldrig fel, men en pyrre tröttnar ofta snabbt, så traggla inte för mycket med momenten, utan gör något annat emellanåt. Många gillar att spåra, man får helt enkelt anpassa aktiviteterna lite efter sin hund för att det ska fungera.
Pyrrar älskar att ha uppsikt! Att stå på tomtens högsta punkt, eller balkong och spana ut över ägorna och skälla till om det kommer någon eller något är dess absolut största nöje.
Från början var det deras arbetsuppgift, att hålla utkik och tala om ifall något eller någon är i antågande. Därför kan en del pyrrar skälla både i tid och otid, att gå runt i huset på natten och hålla koll o skälla till är inget ovanligt.
Går ofta bra ihop med hundar av samma och motsatta kön.
Vet oftast sin styrka och har inget behov av att starta bråk.
Pyrenéerhunden är väldigt självständig vilket gör att den tyvärr kan vara svår att ha lös i skog o mark. Så långa promenader eller cykelrundor får oftast bli motionsformen när den är vuxen.
Har man den på tomten, rekommenderas ett rejält och högt stängsel/staket, så de inte kommer över, eller gräver sig ut under. Många hålls i hundgård dagtid, vilket fungerar bra om det är flera hundar tillsammans. En ensam pyrre i hundgård, kan tyvärr bli väldigt skällig och stressad, så märker man det får man hitta på en annan lösning, så inte hunden blir en paria i området.
Pälsvården kräver sitt som på alla långhårshundar. Rejäl genomborstning minst 1 gång i veckan, oftare under fällning. Klor och särskilt de dubbla sporrarna måste ses över noga, så de inte blir för långa. Bad vid behov, när hunden är smutsig eller när den nästan fällt klart, för att få bort allt dött hår, pälsen bör sen torkas så noggrant som möjligt, helst med fön, för att slippa eventuella fukteksem, som trivs under en våt hopfiltad päls.
Äter förhållandevis lite för sin storlek.