Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
Hultman skriver 1 februari 2010:
Hej!
Jag är 19år och har själv en Tysk.
Jag och min pappa köpte ihop oss på en hivlingen´s X-Harry som han då heter djävulensmästerverk som jag burkar kalla han haha . Nä då Harry är en mycket trevlig hund som är en utmärkt vän och familjemedlem, han är bara väldigt kreaktiv och tycker om att hitta på hyss om man inte har uppsikt på honom.
Jag hade honom i lägenhet de första 1½året och det var inga problem men det var 24 timmars uppfostran och träning. jag har tävlat med honom i tävlings lydnad klass 1 utan problem vi var bland de bättre i gruppen faktist. han är en mycket lätt lärd hund. det man ska akta sig för är att han kan andvända sig av de han har lärt sig och andvända det i mot dig. Det är extremt smarta hundar.
Min pappa har honom i dag och han är en mycket duktig jakthund jagar runt 20 min.
man måste ha en fast han med en sådan här ras och visa rätt och fel och vara stenhård med det senare med.
Jag har aldrig sett något agresivt i denna hund som många påstår att alla tjt är, allt hänger ju på dig som förare. Harry är snarare tvärtom för glad 24timmar dygnet.
Jag rekomenaderar igen nybörjare att köpa denna ras då det är en mycket krävande hund.
Men är du en jakt intresserad och lydnad intresserad som gillar att tillbringa mycket tid med din hund då är det en perfekt hund!
Fasanmissil skriver 11 maj 2009:
Jag ska våga mig på att ge ett omdöme åt den Tyska jaktterriern. Trots att jag bara har ägt en egen "Tysk" hitills så känns det som att jag har fått en rätt god bild av denna hundras och förutom min egen så ser och träffar jag ofta många olika andra av samma ras och frågvis som jag är så suger jag ur alla andra TJT-ägare på så mycket kunskap om rasen som är möjligt.
Här är mitt omdöme om denna ras,...
--->
Hur är en Tysk Jaktterrier?
Jo, de är precis så som ryktet säger! Om man utgår från det så kommer man inte att bli tagen på sängen den dag man bestämt sig för att skaff en TJT.
Men ska vi gå in på lite mer detaljer så finns det mkt mer att säga.
För det första så är det en mycket utpräglad jakthundsras som inte lämpar sig för ett lugnt liv som sällskapshund. En Tysk Jaktterrier behöver arbete både för kropp och huvud och de behöver ordentliga utmaningar i sin tillvaro. Får de inte rätt utmaningar så hittar de på egna och där finns inga gränser för vad de kan utsätta sig själva och sin omgivning för. Att ta en kamp med en traktor kan ju anses som en rätt vansinnig handling men om "fel" situation uppstår så är det precis vad som kan ske för denna mycket impulsstyrda hundras.
En mycket målande beskrivning av en TJTs egenskaper är bla denna som "Sydenham Edward" gav under 1800-t i rasens barndom...
"”Terriern är ofta stridslysten, morrig och lättretad, men har hög intelligens och alltid redo när det är dags att arbeta. Han har inte bulldoggens envishet men han har ett mycket snabbt anfall, med hög skicklighet och intelligens. Han bryr sig inte om vad han själv får utstå utan det viktiga är vad han själv uträttar. Hans rörlighet skyddar honom och hans bett kan betyda döden för motståndaren. Han störtar sig direkt in i rävgrytet och kör ut räven eller sliter den i bitar. Även den tjurskalliga grävlingen tvingar han upp i dagsljuset. Lika stort som hans mod är, lika utpräglad är hans intelligens. Han kan jaga räv tillsammans med foxhounds eller hare tillsammans med beaglar, finna spårlöpan åt greyhounds eller stöta vilt tillsammans med spaniels. Vildkatt, mård, iller, vesslor och råttor är hans svurna fiender. Han kör ut uttern ut klippgryten och jagar ner honom till flodstranden och drar sig inte för att fortsätta kampen i vattnet.” (Källa Cynographia Britannica 1800)
Förr ansågs verkligen den Tyska Jaktterriern som en fruktansvärd vilde och och än idag möter man folk som tar ett steg tillbaka när de får höra att det är en "Tysk" man har i kopplet och det även om den lilla Terriern bara är en valp eller unghund. Många är de berättelser från olika gods och gårdar som man får höra om dessa "små svarta djävlar"....
Dock har det skett en positiv utveckling i dessa Terriers hanterbarhet och dagens TJts är ofta mycket öppna, sociala och trevliga hundar. Det är rätt sällan som man möter otrevliga individer och många gånger kan man ju tyvärr härleda eventuella otrevliga sidor hos dessa intelligenta hundar till svagheter hos ägaren/föraren även om undantag förstås finns men jag vågar ändå påstå att den är relativt få.
Socialt är en Tysk mkt öppen och positiv med människor. Den har en hög intelligens och är väldigt lättlärd. Den är signalstark och blixtsnabb i sin uppfattningsförmåga vilket lätt kan bli avslöjande för ägaren. De är mycket aktiva och en del individer kan lätt uppfattas som direkt intensiva. Men nästan alltid så är de otroligt kärleksfulla mot sin familj och deras närmsta.
Pga av deras enorma jaktlust och explosiva sätt så krävs det att man som ägare har en viss kontroll på tillvaron och kan förutse samt avleda den lilla hunden då den inte ska agera på "egen tass". Man ska inte självklart räkna med att hunden blir lätt att hålla lös överallt men med rätt träning och stimulans kan den Tyska Terriern ändå bli en mkt lydig och följsam hund som även kan gå att ha en bra inkallning på i de flesta situationer.
Det råder ingen som helst tvekan om att en TJT klarar av att syssla med de flesta olika hundsporter bara dne själv finner det intressant. Den är snabb, smidig och ofta följsam men man får alltid räkna med att den blixtsnabbt kan fatta helt egna beslut som ligger långt ifrån det som ägaren hade tänkt sig. Att få en TJT att alltid ligga helt säkert i platsliggningen på en lydnadstävling är nog en bedrift som rätt få klarar av. Lika lätt som den lilla hunden kan göra exakt som man vill så kan det i nästa sekund ske något helt oväntat.
Det är detta intensiva sätt som gör den Tyska Terriern till en så bra jakthund och det är som jakthund den trivs allra bäst.
Den har mycket snabba sök och finner ofta vilt fort. Den har snabba upptag,.. ofta följt av ett isande illtjut,.. innan upptaget övergår till ett tätt drevskall.
Ofta ligger drevtiderna på 5-30 minuter men det finns individer som har längre drev än så. De flesta TJTs verkar ha mkt snabba och säkra återgångar vilket gör att man kan hinna med att jaga av många olika såtar under en dag. Man behöver sällan stå och vänta på en Tysk som jobbar. De kommer tillbaka när viltet de driver lämnat markerna eller då den fått ett svårare tappt. De mognar ofta mkt tidigt och att en Tysk kan ha fulla drev redan vid ett halvårs ålder är inte ovanligt.
En tysk ska klara av att jaga alla sorters vilt och den är inte så som de flesta andra Terrierraser specialiserad för grytjakten. Men självklart ska den även fungera mycket bra i gryt även om en del individer kan vara lite åt det "överskarpa hållet" som gör att de kan bli rejält skadade under de jakterna.
Trots sin ringa storlek så har den ett mycket stort mod och i arbete mot tex vildsvin så är de ofta uthålliga och intensiva. Flera TJTs kan visa upp riktigt trevliga ståndskall mot skarpare viltsorter,.. och då inte bara gris utan även björn mm.
Med en Tysk Jaktterrier så har man aldrig tråkigt som jägare. Men det är inte självklart att en TJT passar alla. Det verkar som att man antingen älskar eller hatar dessa svarta små jaktmaskiner och ytterst sällan lämnar en TJT människor oberörda.
Som hundförare får man lov att vara smart och envis. Det är inte så att bara för att det är en "tuff ras" så ska den tas med tuffa metoder i dressyren. Snarare tvärtom. Den som tror att man kan banka in lydnad och vett i en TJT ska se sig om efter en annan ras. En Tysk Jaktterrier tål förvisso mkt men det är med positiva och genomtänkta träningsmetoder man når längst utan att för den skull ska tro att det inte kommer uppstå situationer där det även krävs mer handfasta tag för det gör det med så driftstarka hundar som Tyskarna är. Lika mycket som man förlorar på att använda allt för hårda nypor på denna hundtyp,... lika mycket kommer man förlora på att inte kunna agera snabbt och rejält den dag man måste. För med en TJT finns inget antingen eller,.. Det är alltid allt på en och samma gång.
Som det står i rasbeskrivningen...
"Den tyska jaktterriern är en utpräglad jakthund. Till skillnad från andra terrierraser som används till jakt, avlas den tyska jaktterriern helt och hållet av jägare och för jägare. Detta gäller såväl i hemlandet Tyskland som i Sverige. Tysk jaktterrier är en skalldrivande, grytskarp hund med stor vattenpassion. Den har stor jaktlust och är uthålligt arbetsvillig såväl i grytet som i skogen eller andvattnet och är utmärkt vid eftersök. Det lilla svartabruna krutpaketet har ett starkt psyke, är livlig, energisk, intelligent, lättlärd, viljestark och arbetskrävande. Trots den starka viljan är den mycket mottaglig för dressyr. Dessutom är den en utmärkt familjehund."
Mer finns att läsa på http://www.tjtk.se/
/
Peggy Westerlund
Ägare till Ohlsbergas Jullan. Den första Tyska Jaktterriern i huset men defenitivt inte den sista.