Berätta om dina erfarenheter av denna ras, så att andra besökare kan lära sig om mer.
Du måste logga in först!
Logga in överst på denna sida.
Seamoor skriver 25 januari 2014:
Jag tycker yorkshireterrier är en helt underbar ras, den har en enorm personlighet, lättlärd och alltid glad men har även en tydlig av knapp. Den bästa ras jag haft under mitt 52 åriga hundliv. Uppfattningen från folk är " hur kan du skaffa en sådan liten ilsken, ettrig hund" jag är helt förstummad när jag hör detta, det är helt åt andra hållet, de är trevliga, gillar barn, alltid glada, gillar att göra saker, gillar att ligga kvar i sängen när de tycker man går upp för " tidigt" kan vara riktiga soffpotatisar. Väldigt snälla mot allt och alla, det är därför jag har 5 stycken.
Starlette skriver 21 april 2011:
Hej!
Jag har en York på 2 år, en liten hane. Jag hade ingen som helst erfarenhet av hundar innan, utan detta var min första hund, och det har gått bra tycker jag. Självklart läste jag på mycket om rasen och om hundar rent allmänt, så många bra råd har man fått. Eftersom det är en liten hund, har det varit smidigt att ha honom i lägenhet.
Kan tycka att just en liten ras kan vara billig i drift. Men det är viktigt att poängtera, att det beror mycket på vad man själv köper till den. Och väljer man att ha den långhårig så blir det mer pyssel och pengar, det får man räkna med. Men om man kollar till basgrejerna, som mat, försäkring, koppel, leksaker etc, så kan man välja billiga alternativ. Jag å andra sidan satsar hellre på kvalitet, så jag lägger ut ganska mycket pengar på honom. Pälsen måste klippas/trimmas, då han inte fäller. Det är enkelt att göra själv, men vill man att det ska se riktigt bra ut, får man gå till ett proffs.
Min lilla vovve är ganska vaktig. Han skäller ibland när han hör ljud i trapphus etc. De flesta katter tycker han inte om. Han är matkräsen, och fnyser åt köttbullar t.ex. Han kan ibland mopsa upp sig mot andra hundar, spelar ingen roll om det handlar om en stor rottweiler. Som sagt, en york tycker inte riktigt att han är så liten :).
De bra sidorna är desto fler! Han är otroligt tillgiven, och vill alltid vara med där man är, eller ligga nära i soffa/säng. Blir man någon gång arg eller säger till, eller blir besviken på något han gjort, visar han tydligt att han har dåligt samvete och börjar fjäska för en :). Han har en tydlig kommunikation och säger till om han vill något, och man hör tydligt på lätet vad det är för speciellt han vill. Gå ut, leka eller få hjälp upp i någon möbel t.ex. Blir han leksugen går han ofta och hämtar en leksak och sätter sig sedan framför en och tittar tills man fattar vinken :).
Han är uthållig och älskar att springa i skog och mark. Han verkar aldrig bli trött. Han gillar spår/sök och att hämta pinnar. Det tycker jag är jättekul, att han är lika tuff som vilken annan hund ändå, trots sin storlek.
Han älskar pipleksaker, och när han busar inomhus rör han sig gärna snabbt och överallt. Han har fri tillgång till mat, vilket passar oss jättebra då han ofta går upp mitt i natten och äter. Han sitter gärna i fönstret och spejar ut på allt som händer utanför. Till soffa och säng har han fått speciella hundtrappor som gör det enkelt att komma upp och ner.
Så jag rekommenderar denna ras, till erfarna eller oerfarna hundmänniskor. Men man måste vara ganska bestämd, rasen kan vara lite envis. Tänk på att det är en liten tuff hund, som inte ska behöva kläs upp tycker jag, och behandlas som ett litet gosedjur. Ett varmt täcke till vintern är det enda som behövs!

ElinPelinn skriver 2 juli 2009:
Yorkshireterriern må se ut som en liten knähund, men den nöjer sig inte med att bara få hänga under mattes arm eller att åka väska. Yorkshireterrier är en stor hund i en liten kropp, som har mycket vakt i sig. De är lättlärda och älskar att få jobba, främst med huvudet. Självklart tycker de om att få rulla ihop sig bredvid sin matte/husse i soffan en stund, men det är mycket fart och nyfikenhet i rasen. På grund utav sin lilla storlek behöver den inte speciellt mycket motion, men dagliga promenader är lika nödvändiga för en Yorkshireterrier som för alla andra raser.
Jag har en hane av rasen som heter Mio och är 7 år. Just nu ligger han och sover i sin korg, men speciellt nu sommartid då dörren står öppen kan minsta lilla ljud utifrån vara värt att sprätta upp och skälla på. Trots sin ålder älskar han att leka, och rasen är inte den som blir "vuxen" i första taget. De flesta Yorkshireterriers har med sig leklusten enda upp i tonåren.
Pälsen kräver mycket vård, inte minst om man ska ställa ut hunden! För att få den långa glänsande pälsen krävs att den dagligen rullas upp på rullar och vårdas noga. Min hane är nerklippt då jag inte tycker något speciellt om pälsvård, och han har också en gammal, synlig benskada som inte är tillåten i utställningsringen. Yorkshireterrier är inte otänkbar att ha som allra första hund.
Yorkshireterrier föds svart/bruna och behåller även denna färg ett tag. Senare blir den svarta färgen till silver/blå och även den bruna nyansen ljusnar. Min hane har bruna tassar och nos, creme-färgat huvud, blå rygg och svart svans.
Rasen rekommenderas för den som:
* Gillar pälsvård
* Vill ha en glad och sprallig hund
* Hellre arbetar med hundens huvud än hundens fysik
* Vill ha en trogen kamrat
* Vill ha med sig hunden överallt
* Vill ha en liten hund
* Inte tycker om att ha hundhår i hela huset/lägenheten

Perikka skriver 11 maj 2009:
Det här är en ras för dig om du letar efter:
- En liten hund
- En sällskapshund
- En agility hund
- En utställninghund
- En som inte behöver mycket motion
- En hund som behöver mycket pälsvård eller lite pälsvård
- Nån som älskar att sitta i ditt knä och bli kliad
- En hund som älskar att jobba med huvudet. Som gillar att göra trix.
- En nybörjar hund.
- En hund som är lätt att ta med sig.
Jag äger en yorkhane på snart 6 år. Jag valde en york just för att den är en liten hund och för att jag hörde om att den var allergivänlig då jag är allergisk. Så jag ringde till en kennel i närheten av mig och hörde vad dom tyckte. Eftersom dom var jätte populära då, hamnade jag på en så kallad vänte lista. Efter ett halvår fick vi hämta vår lilla dexter. Han såg mer ut som ett marsvin än som en hund då han var riktigt liten. Med oss fick vi en filt av lukt från mamman och en video på hur man hanterar en valp de första veckorna. Jag hade förstås läst otroligt mycket om rasen och hundar då jag velat ha hund sedan många år tillbaka. Som ett sista ord fick vi av kennel mamma som sa att vi aldrig skulle låta den träffa stora hundar som rottwiler,schäfer, golden. Eftersom att en yorkshire terrier tror sig vara större än den är och då kan den stora hunden bara hugga för att visa vem som bestämmer och detta kan yorken skadas av. Just detta var jag med om kanske 7 mån efter det. Jag var ute på en promenad med Dexter och mot oss kom en lös jakthund emot oss. Det var en blandras men den såg mer ut som en finskspets. Så jag gjorde som jag lärt mig på valpskolan. Satte Dexter bakom mig och försökte blockera den lösspringade hunden ifrån att hälsa på Dexter. Rätt som det var slank jakthunden mellan mina ben och tog tag i Dexter och kastade honom i ett dike. Efter det var han ett tag mycket rädd för andra hundar och det tog ett tag att vänja honom vid att det finns snälla hundar också.
Min hund är otroligt gosig och väldigt lättlärd. Han kanske inte har den där terrier typen helt i sig trotts att han är renrasig. Han skäller nästan aldrig utan oftast på komando. Han är inte envis eller småsur någonsinn. Han älskar att göra trix men han gillar också agility. Då kan man ju ifråga sig om en så liten hund är kapabel till att springa över höga bommar och höga "a" hinder. Detta var jag också orolig för. Jag trodde inte att han skulle våga. Men det visade sig faktiskt att det var de små hundarna som vågade och de stora som tvekade. Med lite köttbullar så gick allt vägen.
Han gillar även att söka efter bollar i trägården eller säka efter människor som gämt mig i skogen. Så där har man en liten spårhund också.
Han är också väldigt lydig då jag kan släppa ut honom på gården utan att han går utanför tomtgränsen. Alltså en lättlärd liten hund som trivs i cykelkorgen, agility och även lite spår. Men farmförallt en mycket bra sällskapshund.
Det som kan vara det negativa med Dexter är just hans pälsvård. Dessa raser ska ju vara långhåriga. Men jag har min korthårig. Höll honom långhårig det första åren men tillslut gick det inte. Man fick borsta honom minst 3 ggr om dagen och ändå uppkom det knutar.
Sedan när det är vår måste man tvätta honom varje gång efter promenad då det är mycket lera i pälsen och sedan kliar det för hunden också. Därför har jag honom korthårig.
Min hund tycker inte om småbarn. Då det engång hände en incident då en 2 årig kille kastade stenar mot dexter som engång lyckades träffa honom mitt på planeten. Efter det har jag inte lyckats få honom gilla barn mer. Men han morrar inte eller biter småbarn. Uatn han tar svansen mellan benen och försöker undvika dom när vi får barn på besök. Om en york blir rädd för något så kan det vara svårt att få den att acceptera det igen. Så har jag känt det när småsaker har hänt. Han kan ibland vara lite ängslig och om en dörr smälls bakom oss när vi är ute och går så blir han rädd och krymper ihop. Sånt här går ju såklart att träna bort, men det verkar ta lite tid.
Denna hundras behöver inte gå flera km om dagen. Men dom orkar gå väldigt långa promenader också. Dom här hundarna har mycket energi och är väldigt folkkära. Man ska absolut inte lämna dom ensamma mer än 4 timmar om dagen. Du lär märka när du kommer hem om du varit borta en längre stund. Engergi nivån är på toppen och då är det bus och promenad som gäller för hela slanten.
Det man ska vara noga med är att det är trotts allt en hund. Det är ingen hund som bara ska ha fina rosetter och senaste hundmodet på sig. Den behöver få rulla sig i gräset och vara hund. Försök att ha strikta regler direkt från början och se till att hela familjen håller det. Tex får hunden sova i sängen, sitta på soffan, äta när den vill, hälsa på andra hundar osv. Vi gjorde upp före vi fick hunden vilka regler vi skulle ha för den. Vi skulle lära den att sova i sin egna korg som aldrig flyttades runt och så hade vi bestämda mat tider och promenad tider. Trotts att det är min hund så valde hela familjen att engagera sig i honom. Jag säger inte att jag inte skulle klarat det själv. Men med strikta regler och bra belöningar plus mycket bus har gjort så att han är extremt lydig och lyhörd.
Som avslutning så vill jag bara säga att jag aldrig känt av dexter trotts att jag är hund och katt allergiker. Jag har inte heller ångrat att jag valde denna hundras. Den passar perfekt för mig då den alltid förljer med och är en riktigt bra kompis. Man får mycket i en liten förpackning så att säga!