Delad vårdnad av hund vid separation?

Jag tolkar din fråga som att ni inte har upprättat något samboavtal, då gäller sambolagen i sin helhet. En hund omfattas inte av sambolagens regler om bodelning. Enligt 3 § utgör endast bostad och bohag samboegendom, alltså ingår hundar inte i en bodelning.

Däremot har ni ju köpt hunden tillsammans och som jag tolkar det även med en överenskommelse om gemensamt ägande. Om detta finns regler i lag (1904:48 s.1) om samäganderätt och enligt den anses ni äga lika stora delar i er hund. Ni måste alltså komma överens om vem som skall ha hunden. Om ingen av er vill släppa hunden kan ni självklart fortsätta vara gemensamma ägare och istället dela hundens tid mellan er, ungefär som gemensam vårdnad med växelvis boende. Om den metoden fungerar rent känslomässigt kan den ju vara att föredra. Kan ni däremot inte komma överens om vem som skall ha hunden och ingen vill ge med sig så kan en av er begära hos tingsrätten att hunden säljs via offentlig auktion. Det kan även utses en god man som tar hunden under sin vård tills ni har kommit överens. God man behöver inte vara en utomstående person utan det kan också vara en av er.

Självklart kan man även tänka sig att man upprättar någon form av nyttjanderättsavtal som reglerar båda parternas umgänge med hunden, inte helt olikt ett vårdnadsavtal. Det förekommer och kan faktiskt vara en bra lösning om man faktiskt vill ta sitt ansvar som hundägare trots att det är infekterat mellan parterna. Ett avtal kan då vara ett bra och objektivt stöd att luta sig mot i kontakterna med varandra.

Ur en personlig synvinkel vill jag även lägga till att vid skilsmässa eller uppbrott i ett samboförhållande är det alltid tråkigt när kringstående drabbas. Hunden som ju i allra högsta grad är ett känslodjur drabbas självklart också negativt och som hundägare bör man i det längsta försöka komma överens och ta sitt ansvar när man separerar. Som hundägare anser jag att man skall försöka behandla hunden som man behandlar ett barn, det vill säga inte använda den som ett slagträ i en eventuell konflikt under separationen och målet måste ändå vara att hunden får tillgång till er båda men framförallt att åtminstone en av er finns kvar i hundens liv, men detta kan säkerligen Charlotte Swanstein utveckla mer.

Mattias Skarelius, jur. kand.