Vad gäller när polis tar hand om bortsprungen hund?

Ja. Enligt Lag (2000:537) om märkning och registrering av hundar har de den möjligheten.  Det framgår inte av din fråga om din hund är märkt, men jag utgår faktiskt från att den är det, det brukar trots allt vara huvudregeln när man köper hundar i Sverige. Vad många däremot missar är att hunden även skall vara registrerad i Centrala Hundregistret (CHR) som drivs av Jordbruksverket men som Djurskyddsmyndigheten ansvarar för. Tyvärr är bara drygt hälften av alla hundar registrerade.

Om en omärkt hund eller en hund som inte har en ägare registrerad i CHR påträffas får polisen omhänderta den om den utgör en risk för andra djur eller människor eller om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara att hunden riskerar att bli en trafikfara om den springer i närheten av en väg.

När polisen har tagit hand om den körs den till en polisstation (i Stockholm är det Kronobergshäktet som gäller) där man kan avläsa chip och kan kontrollera ägaruppgifter i CHR. Är hunden inte märkt eller om ägaruppgifterna inte finns i CHR får hunden kvarstanna i häkte (ja, eller i alla fall på stationen). Ofta ringer någon olycklig ägare och kan uppge numret som finns på chippet eller tatueringen. I de fallen kommer ägaren att uppmanas att registrera sin hund inom sju dagar. Om inte detta görs, eller om inte ägaren dyker upp alls, får hunden faktiskt säljas, skänkas bort eller avlivas. Kostnaderna för detta kan dessutom ägaren få betala.

När det gäller fodret så har polisen rätt att ta få betalt för de kostnader som omhändertagandet har orsakat. Eftersom polisen, precis som alla andra, har en vårdplikt för omhändertagen egendom så är utfodring en sådan kostnad som en ägare kan vara tvungen att betala.

Även om allt detta kan kännas lite obehagligt tror jag inte du behöver vara orolig för att polisen kommer att göra en husrannsakan hemma hos sig och med buller och bång ta din hund ifrån dig. Dels är ett eventuellt beslut möjligt att överklaga, men framförallt är de allra flesta poliser möjliga att prata med och visar man bara att man har intentionen att göra rätt kommer de säkerligen att hjälpa dig och ge dig den tid du behöver. Glöm inte att många poliser faktiskt är hundägare själva och förstår din situation.

Mattias Skarelius, jur. kand.