12 januari 2007 av z_HotRag i övriga hundfrågor

Ja, men jämfört med vad jag trodde, att "nu har han lärt sig att vara självständig och att det inte är farligt att springa ifrån matte och nosa runt på egen hand" så var det en positiv överraskning att han sprang hem och riktigt ylgrät.

Jag ska gömma mig "tydligare" nästa gång, samt ropa på honom om han verkar tappa besinningen och springa hem.
Han verkar dessutom ha dålig stereokoll på öronen, han tittar lite hur som helst om man ropar på honom, idag så han mig inte när jag kom och ropade, förrän jag började vifta med armarna.
Om det inte förbättras kanske jag bör misstänka hörselnedsättning på ena örat.
Den gamla hunden har börjat bli sådan på gamla da'r (inte veta varifrån man ropar).

Min första hund, en röd setter, brukade titta från sida till sida i några minuter, sedan börja gråta.
Min andra hund, den som är 12 nu (rödvit irländare) har järnkoll på oss och hur man använder näsan.
Hon tappar aldrig bort oss, trots att hon kan vara lite väl långt bort ibland kan man tycka.
Men har aldrig kommit bort och/eller blivit förvirrad.

Jag blev i alla fall överlycklig över att Astor idag inte visade sig ha rymt och "lärt sig" att bli en självständig rymmare, utan övergav harjakten direkt och sedan ville åt oss.