16 januari 2007 av z_Karelen i övriga hundfrågor
Re: Hundepisod från teoretikern
Det är naturligt för en hund att i första hand söka det färska; dels markbundet och dels luftburet; Men missar hunden detta, vilket ofta beror på oträning, så går den nästan alltid på det kallaste spåret; det finns någon form av inbyggd egenskap som säger: Jag går tillbaka till backupen; Denna egenskap hos hunden är både på gott och ont. Gott om det är fördelaktiga spårförutsättningar för då hittar den alltid tillbaka, ont då förutsättningar inte finns och då "vägen hem" korsas av något som tickar igång hunden; löptik t ex.
En hund är endera accepterad av flocken/familjen (eller vilken filosofi man ser hund utifrån) eller inte. All avskiljning sett ur hundens perspektiv är sorgesam. Hunden uppfattar en utestängning från lyan som katastrofal, därav beteendet. Detta skall inte blandas ihop med att man lämnar hunden i "lyan" eller att man lämnar hunden i samband med att den genomför en uppgift. En hund som stöts ut, går in i en nedstämdhet och enda vägen ur för hunden är att fjäska sig tillbaka, och det gör den. Hunden minns inget av sin utflykt, aldrig. Avreagens hos en hund är alltid typ; skakningar, gäspningar; sträckningar; kissningar etc dvs metodiska och upprepningsbara mönster
Mången är den hundägare som blivit av med sin hund för att man inte förstått hundens rörelsemönster. Lämna alltid kvar någonting vid utgångsplatsen så stannar hunden där, och/eller tar upp färskt spår därifrån, missar den då går den bakspår tillbaka; man ger hunden en chans till "färskare" miljö. När man gömmer sig för en valp, så upplever inte valpen detta som en ångest; den stannar upp, saknar "flocken" går bakspår hittar och fjäskar; Ger man då beröm, så har man befäst hos hunden att det är rätt metod att gå bakspår, men man har inte lärt hunden inkallning.
Man skall alltid som jag skrev lämna något plagg innan man själv lämnar; Har man en hund, är det bra om man lär den att det inte är hans uppgift att hantera löptikar, blodspår efter skadat etc. då ökar sannolikhet väldigt mycket för att en "bortsprungen" hund återkommer.
En annan spännande fråga är, när upphör hunden att vara bortsprungen sett i hundens perspektiv; Det går för vissa individer väldigt fort. Om/när hunden har "kommit loss" från bakspår och naturliga rörelsescheman som flocken har, så drar den; Den går inte omkring och lägntar efter oss, inte en sekund; den söker nya möjligheter till mat och fortplantning, det är allt. Många tror att deras bortsprungna hundar sitter på en stubbe och sörjer, så är det inte.
En hund är endera accepterad av flocken/familjen (eller vilken filosofi man ser hund utifrån) eller inte. All avskiljning sett ur hundens perspektiv är sorgesam. Hunden uppfattar en utestängning från lyan som katastrofal, därav beteendet. Detta skall inte blandas ihop med att man lämnar hunden i "lyan" eller att man lämnar hunden i samband med att den genomför en uppgift. En hund som stöts ut, går in i en nedstämdhet och enda vägen ur för hunden är att fjäska sig tillbaka, och det gör den. Hunden minns inget av sin utflykt, aldrig. Avreagens hos en hund är alltid typ; skakningar, gäspningar; sträckningar; kissningar etc dvs metodiska och upprepningsbara mönster
Mången är den hundägare som blivit av med sin hund för att man inte förstått hundens rörelsemönster. Lämna alltid kvar någonting vid utgångsplatsen så stannar hunden där, och/eller tar upp färskt spår därifrån, missar den då går den bakspår tillbaka; man ger hunden en chans till "färskare" miljö. När man gömmer sig för en valp, så upplever inte valpen detta som en ångest; den stannar upp, saknar "flocken" går bakspår hittar och fjäskar; Ger man då beröm, så har man befäst hos hunden att det är rätt metod att gå bakspår, men man har inte lärt hunden inkallning.
Man skall alltid som jag skrev lämna något plagg innan man själv lämnar; Har man en hund, är det bra om man lär den att det inte är hans uppgift att hantera löptikar, blodspår efter skadat etc. då ökar sannolikhet väldigt mycket för att en "bortsprungen" hund återkommer.
En annan spännande fråga är, när upphör hunden att vara bortsprungen sett i hundens perspektiv; Det går för vissa individer väldigt fort. Om/när hunden har "kommit loss" från bakspår och naturliga rörelsescheman som flocken har, så drar den; Den går inte omkring och lägntar efter oss, inte en sekund; den söker nya möjligheter till mat och fortplantning, det är allt. Många tror att deras bortsprungna hundar sitter på en stubbe och sörjer, så är det inte.
Som medlem kan du här läsa lite kort info om z_Karelen och gå vidare till medlemsprofilen.