När man skaffar en hund, så intygar man med att man ej ska låta hunden lida. Att man inte ska ha kvar hunden för sina egen skull. Igår lärde jag mig att jag inte kan ha en hund. Jag klarar inte av när en hund ska dö. Tor ska avlivas på torsdag, jag ska vara där. Jag vet att det är det rätta för honom men jag klarar knappt att se honom i ögonen mer. Jag önskar att någon hade kunnat lova mig att det blir bättre, men det går inte denna gången. Tor har alla bra egenskaper för en hund. Det är inte rättvist. Jag vill inte ha det så här. Jag kan inte ens gå till en kompis, jag har inte ätit luchh. Bara för att jag vill spara all tid som är kvar. Just nu behövde jag bara skriva av mig.
R.I.P Tor, I love you.
(kopierade mitt dagboksinlägg)
Vad ska jag göra?
