Uch så tråkigt! Mitt enda råd är att ta vara på tiden ni har kvar och sen tillåta dig att vara ledsen men ändå låta livet gå vidare. Det är galet jobbigt jag vet och gör fruktansvärt ont. Förlorade min häst för ett år sedan och saknar honom fortfarande varje dag. Efter ett tag kan man dock istället för att bara bli ledsen även tänka på alla fina och roliga minnen som din vän gett dig. Jag kunde inte titta på bilder på min pålle innan utan att börja gråta men nu ska jag snart framkalla ett stort fint foto av honom och ha på väggen.
Denna dikten läste jag tusen och en gånger när det var som svårast i sorgen efter honom. Hoppas den kan hjälpa dig också!
Fortsätt gå, jag är alldeles bakom dig.
Vänd dig inte om, du kommer inte att se mig där.
Jag är med dig fast du inte ser mig.
Jag finns i dina tankar om dagen och i dina drömmar om natten.
Jag har det bra nu - så fortsätt gå
för jag är alldeles bakom dig ändå!
