Varning! Detta är ett litet gnäll-inlägg...
Min Flatcoated tjej är nu 9,5 år. Agilityn som vi "hittade" rätt sent, hon var runt 7 år, fastnade vi båda för. Träningarna var riktigt roliga och för första gången kände jag att vi hade hittat rätt gren för oss. Tyvärr kom artrosen in i bilden när hon blev runt 8 år. Det kändes inte bra att utsätta henne för hoppandet då hon har det på armbågarna som får ta den mesta vikten (som är framtill) så därför fick vi lägga av helt. Ville inte köra slut henne helt.
Men efter detta har jag bara kännt att jag tappat allt sug till hundträning. Jag är inte intresserad av tävlingslydnad som är hade varit det mest skonsamma för henne att träna. Jag kanske hade kunnat vara mer intresserad av lydnaden om jag inte haft så kasst tålamod
Sen känns det som att jag gjort alldeles för många misstag med henne idag att det skulle vara för tröttsamt att justera om allt....för att tävlingslydnaden skulle sitta perfekt.
Jag känner att intresset för träning bara försvinner mer och mer... Är det vanligt att man känner så när man har en äldre hund? Skäms för mina känslor..