14 oktober 2013 av melibe i övriga hundfrågor

Har en lapsk vallhundstik på drygt två år. Som andra redan har skrivit så är det relativt stor variation inom rasen. Min tik hör till den mer intensiva skaran. Hon älskar att jobba och hänger med på allt som erbjuds. På appelplan kan hon bli lite väl övertänd och går då lätt upp i skall. Men hon har en tydlig av-knapp och kopplar lätt av när det inte händer något.

Mycket lättlärd men kräver mer motivation än mina tidigare hundar (labrador och collie), som har haft en större vilja att vara till lags bara för att göra matte glad. Hon är generellt väldigt följsam utom i skogen där hon anser att hon klarar sig bra själv. Hänger ihop med att hon har stor jaktinstinkt. Enligt mig för stor. Vid spårarbete är hennes självständighet och självförtroende dock en stor fördel.

Otroligt tillgiven och följer mig som en skugga och kan aldrig få nog av mys och kel. Hon är jättesocial och skulle inte trivas med att vara själv i någon större utsträckning. Däremot väljer hon sina människor och litar inte reservationslöst på andra.

Vad gäller motion så kräver de ordentligt med motion men inte extremt mycket. Att den mentala biten blir tillfredsställd är nog så viktigt.

Angående rädslor så finns det säkert lapska som har det. De jag har träffat, med undantag för någon, har dock varit stabila och trygga hundar. Vår är trygg och funkar i alla miljöer, men är tyvärr lite rädd för fyrverkerier.

Den lapska är en perfekt allroundhund som passar en aktiv person som har för avsikt att sysselsätta sin hund i någon form. De lapska jag har träffat har trivts bra utan att valla bara de haft något annan uppgift. Men det kan kanske vara annorlunda med hundar från rena vall-linjer.