21 januari 2014 av Tasman i övriga hundfrågor (12 svar)
Vi har en Bichon Havanais som är knappa 8 månader. Han är lugn, tystlåten, tillgiven och generellt väldigt lätt att ha att göra med. Problemet är att han gillar inte att vara ensam.. Han har ända sen han var liten följt oss (mig och min sambo) var vi än går i lägenheten (oftast). Vi har läst massor och dessutom pratat med vår valpkursledare om det här med ensamhetsträning och vi har prövat allt. Vi började när han var kanske 3 månader med att öppna stänga dörren ofta, skramla med nycklar, ta på och av ytterkläder, gå ut stänga dörren - gå in igen etc. Alltid ignorera honom när vi kommer in igen. Vi försökte öka på längden men nej - vi lyckades aldrig få honom att acceptera att vi gick iväg.
Vi prövade att lämna honom 5-10 min och spelade in honom på mobilen under tiden. Den gnyddes och ylades till och från hela tiden. Vi prövade att utöka tiden vi var borta med liknande resultat.
Vår kursledare sa att vi skulle lämna honom bara, gärna en längre stund (3-4 timmar), till slut kommer han att inse att gråtandet inte ger något (och han tystnar). Det kommer att bli ännu lättare när han går in i könsmognaden sa hon också.
Idag har vi kommit så långt att han märker när vi ska gå - hoppar upp och lägger sig i fönstret (där han ser hela trädgården och därmed oss när vi går) och är tyst. När vi kommer hem ligger/sitter han i 8-9 fall av 10 kvar i fönstret (även om vi varit borta ett par timmar). Någon enstaka gång har han legat och sovit vid dörren. Vi trodde att problemet var ur världen och visst har vi funderat på varför han är vaken och alltid sitter i fönstret istället för att sova men så länge han är tyst och lugn får han väl göra som han vill tänkte vi.
Problemet är att idag kom grannen och knackade på... Enligt dom gråter/gnäller han "alltid" och de menar att de inte har märkt någon skillnad över de senaste 6 månaderna, dvs hela tiden vi haft honom. Det gjorde mig oerhört ledsen att höra :(
Vad ska vi göra? Ska vi börja om träningen från ruta 1 och börja öppna/stänga dörren igen etc.? Vissa påstår att man ska berömma honom när man kommer in - att det är en myt att man ska ignorera hunden. Ensamhetsträning är som vilken träning som helst.
Eller ska vi möblera om så att han inte kan komma upp i fönstret (soffan står med ryggen mot fönstret) och därmed ta bort möjligheten att sitta och titta ut? (Och alltså hoppas på att han då får så tråkigt att han går och lägger sig).
Någon som har något annat tips?