Cairn SKULLE kunna passa men en del har rätt mycket jaktlust, å andra sidan torde de inte vara värre än JRT. I mina ögon lagom med terriermentalitet, de har lite attityd men är inte på något sätt svårhanterade. Friska och sunda, man skall se upp med njursjukdomen PNP men den har inte poppat upp på några år nu.
Lättskött päls - OM man trimmar den. Man kan trimma själv eller lämna bort hunden för det, mellan trimningarna gör jag inte ett dugg med pälsen. Skall man ställa ut så krävs dock proffstrimning.
Robust och tålig hund, min har täcke på sig om det är snorkallt (en bra bit under -10) eller om hon skall sitta still ett längre tag. Har faktiskt aldrig varit med om att hon har frusit trots långa dagar i ett kallt stall.
En cairn är pigg och glad och är mycket social, både med egna flocken och med främmande. Den talar om när någon kommer - och sedan är det pusskalas!
Hänger med på det mesta men har kanske inte kapacitet för de högre klasserna, lite beroende på vad man vill göra med hunden. Men skogsagility, tricks och annat funkar super!
Det är inga skilda typer inom rasen men uppfödarna har lite olika mål. En del vill ha en mer "slätstruken" hund utan kamplust och så vidare, då är det ingen riktig terrier i mina ögon!
Andra uppfödare satsar på mer livliga och terrieraktiga cairns och det är sådana de skall vara tycker jag.
Fast det där med "lugn" vet jag inte riktigt - de flesta av raserna som nämnts här är ganska livliga tycker jag
. Men de flesta raser kan koppla av förutsatt att de har fått rätt aktivering innan.
Och visst är det delvis så att man smittar av sig på hunden, är man nervig själv får man lätt en lite nervig hund och vice versa.