10 mars 2014 av Hrímnir i aktiv med hund (5 svar)

Har ni råkat ut för ngn domare som faktiskt varit FÖR snäll i sin bedömning?

Jag råkade ut för en sådan i lydnadsklass I en tävling.
Platsliggning:
Vadå "pipande hund" en klar 10:a ändå. (visst han kanske hörde dåligt, säger inget om det) Men vi pratar inget försynt litet pip :P. Nosa? nejdå en 10:a ändå... även ett litet kryp framåt nonchalerades.

Tandvisning:
gick det att komma inärheten av hunden fick den en 10:a, vet inte hur många tänder han faktiskt såg på 12 startande hundar...

Linförighet:
Mycket förenklat kan man väl säga att så länge hunden stannade inom en radie av 3m från föraren så var domaren nöjd. Kunde hunden tänkas slå ner rumpan åtmindstone i närheten av föraren vid halt så gavs aldrig under 7. Om hunden utöver sittandet faktiskt följde med föraren åt samma håll momentet igenom gavs 8,5-9. Presterade hunden en ganska hyffsad linförighet så var 10:an självskriven.

Läggande:
tjaa... ett hyffsat läggande med 2-3 steg gavs runt 8,5-9. Mindre dk från föraren var inget som störde heller

Inkallning:
så länge inte hunden drog åt andra hållet var det i princip svårt att få under 9.

Ställande:
som läggandet...

Apporten:
tugg av det större slaget gav avdrag men att hunden flyttade ut rumpan vid avlämnande var högst ointressant. Likaså dk för att få tillbaka apporten var tydligen inte heller ngt större fel... möjligen att han drog 0,5-1 poäng.

Hopp:
ja tog sig hunden över hindret satt 10:an som en smäck! Vem behöver väl ett rakt avslut egentligen?

Helheten:
stannade hunden på planen, följde med åt hyffsat rätt håll, visste vad den hette och inte bet domaren så fanns ingen anledning att ge under 9 tydligen.

Kommer inte ihåg vad domaren hette tyvärr. En medelålders sympatisk herre dock. Säkert en underbar domare för en nervös förstagångs tävlande