Varför har det blivit så att hundägarens åsikt om sin hund inte längre verkar räknas? Varför *måste* man ränna till veterinären jämt o ständigt för att anses "seriös" numera?
Jag tar ett exempel:
Fick nyligen veta att min hund har HD:E på båda höfterna, inga pålagringar dock och kraftiga benmuskler gör att kulorna ligger väl på plats i skålarna såg man på bilden.
MEN, genast börjar alla "förklara" min hunds temperament med att han säkert har ont. Jag som haft honom i snart 4 år, tränat, tävlat och levt med honom säger att han inte har ont. Jag har fystränat honom, stretchat, gått igenom och masserat honom och han har aldrig visat smärta eller ens obehag under dessa år. Inte ens vid en rejäl stretching markerar han obehag utan står med halvslutna ögon och ser allmänt nöjd ut. När vi slutar stretcha ena sidan vänder han och ställer upp nästa sida.
Det enda som visar att han har E höfter är att han är ganska kort i steglängden bak innan vi masserat & stretchat igång musklerna. Han har ingen jättesteglängd sedan heller men han tar ut steget bättre efter uppvärmningen.
Men försök få folk att acceptera detta. Ånej, ont har han och jag borde snarast springa till fys-terapeut med honom, och en sväng till veterinär också bara för att. Dessutom borde jag (enligt folks attityd) skämmas ögonen ur mig för att jag inte redan varit där med min stackars stackars hund.
Tanken att jag kanske faktiskt KAN sköta honom själv, att jag HAR den kunnskap jag behöver, det faller ALDRIG folk in utan jag är en elak, dum, oseriös hundägare som definitivt inte vill min hunds bästa. Kanske borde jag inte ens få ha hund.
När blev det såhär? Varför anser folk att dom kan säga att min hund har ont med sådan säkerhet trots att dom aldrig ens sett honom? Att han lider för att jag anser mig känna min hund.
Jag hade förstått det mer om det varit en hund som enbart gick på promenader, som inte stretchats, fys-tränats och tävlats. Men det går inte heller hem hos folk, dom bortser total från att jag känner min hund och att vi jobbat mycket tillsammans.
Men det är väl så att det är dom som gapar o går på...som inte har någon kunskap. Och när man går så långt att man börjar gapa om avlivning på hunden, då har man tydligt nog varken kunnskap eller uppfostran nog att uttala sig om andras hundar.
Hur är det för er? Har ni blivit påhoppade för något ni anser ogrundat när det gäller vård eller uppförande hos hunden?