Både ja och nej, skulle jag väl vilja säga. Min stora är två år nu, och dalmatiner anses väl inte som helt "färdiga" förrän vid 4 års ålder. 

Jag ser min tjej som unghund ännu, det finns tillfällen då hon uppvisar viss brist på kroppskontroll (som när hon gör stage dive från sängen och glömmer att det, fortfarande, är ett relativt hårt parkettgolv under) men rent mentalt skulle jag vilja säga att hon har mognat rejält.

Bara det senaste halvåret har jag märkt av att hon lugnat ner sig, landat på något sätt och kan slappna av på ett helt annat sätt än tidigare. Inte minst på utställningar. Tidigare var jag i princip tvungen att ha henne i bur hela tiden annat än när vi gick ut på rastning och in i ringen, annars skulle hon glatt hälsa på allt och alla. Numer, däremot, har jag kunnat ha henne bredvid mig när vi sitter och väntar och hon har helt enkelt lagt sig ner och sovit.

Men visst finns valpbuset fortfarande i henne, det är nog några år kvar innan hon blir en stadgad matrona som bara lullar runt och njuter av dagen. Och hon lär nog alltid vara en högenergisk, aktiv hund. Hon är ju t o m byggd enligt sportmodell (alltså rätt mycket nättare och mer långbent än hennes syskon).