Hur hanterar man folk som vill klappa ens söta lilla valp egentligen!? Är inte så gulligt kan jag tänka mej om ett par månader när det blir en olat! Eller ja, det har det ju redan blivit... Folk böjer sej över henne, hon kastar sej bakåt & skäller i försvarsställning, hoppar & blir jätteuppspelt!
Folk har ingen respekt alls! Går jag fram till någons barnvagn & pillar på deras nyfödda!? NEJ!
Jag har med mej godis i fickan & ignorerar folk som "åhhhh hej valpen" & visslar på henne, går bara förbi helt oberörd- men det gör ju inte min valp!
Folk går bara fram & börjar ta i henne! Ingen ögonkontakt med mej eller ens frågar innan! BARA GÅR FRAM! Droppen va när jag tränar på inkallning(lös, första gången utan lina) & en människa tvärs över gatan(JA, EN BILVÄG!) lockar på henne för hon är såååå söööööt! Då blev jag ju självklart rädd & en adrenalinkick i kroppen fick mej att utbrista: "MEN VAD I HELV*ETE HÅLLER DU PÅ MED!? ÄR DU HELT J*VLA DUM I HUVET!?"
Hur bemöter jag dessa människor!? Jag vill ha en problemfri hund som kan vara med vartsomhelst LÖS, & jag tycker vekligen våran kontakt är superfin hittills fast det är min första valp, men andra människor förstör för oss!
Grejen är att jag blir så ställd, så chockad över folks beteende- så jag inte ens vet i vilken ände jag ska börja för att få folk att fatta!
En till "incident" hände häromdagen fast med min valps mormor:
Hon är en rätt svår hund iochmed hennes utbrott vid hundmöten, inte ett dugg agressiv men ska ändå skälla som en galning. Om hon tex är lös & springer på en hund ser det ut som på håll att hon ska attackera men stannar alltid 2m framför & skäller. Hon är inte ett dugg intresserad av andra hundar annars utan vill hellre vara med "sina" människor. Iallafall: En kille med en lugn hund frågar om dom kan hälsa, jag tar tillfället i akt till lite socialiseringsträning då jag har godis i fickan & säger javisst. Jag släpper fram henne helt & hon skäller(för att sedan kalla in henne,ge belöning & be henne sitta vid sidan tills hon lugnat sig för att sedan släppa fram henne. Annars skäller hon ihållande. Har testat 20olika sätt & detta funkar bäst på henne..) såklart som vanligt & vad gör killen då!? Kastar sej framåt för att skrämma henne, så som jag uppfattade det, & "SCHHHHHHHHHHHHH" "TYST" "TYST"!!!! Min tik lägger sej på marken, slickar sej runt munnen nervöst & fortsätter skälla oroligt. Jag blir helt i chock & säger "... Alltså hon kan inte tyst som du kanske märker"... Vi hälsade snabbt & sen går vi. Ilskan kokar i mej! Hur vågar han försöka uppfostra min hund!? Varför får jag inte fram mina åsikter under press!?
Min tik är redan så osäker vid hundmöten & minsta lilla misstag sitter i i flera veckor/månader! Nu är det bara att börja om med hennes rehabilitering! FAN!
Jag blir så jävla arg, ledsen, frustrerad! & mitt humör går ut på hundarna...