Hej!

Detta blir ett långt inlägg.Hoppas ni orkar läsa...

Jag kommer någon gång i framtiden (kanske om något år eller två) vilja ta hem en till hund. Har inte bestämt mig för ras, valp eller vuxen, än jag bara vet att jag vill ha fler än en hund. Saken är den att jag börjat fundera på hur jag ska introducera hund nummer två för nuvarande vovve då hon har en del speciella beteenden för sig ibland. Skulle vilja få tips från er hur jag ska hantera min nuvarande hunds problembeteenden och arbeta bort dem samt hur jag ska introducera en potentiell hund nr 2. 

Så en liten beskriving över min hund och hennes oönskade beteenden.

Jag har en dansk svensk gårdshundstik på 2,5 år (kastrerad). Älskar alla människor, väldigt mysig och social. Hon har ett stort intresse i andra hundar och har visat att hon tycker om att leka med andra hundar. Men hon funkar bara med vissa! Tidigare var det egentligen bara andra småhundar hon inte funkade med men nu fungerar hon inte alltid med stora raser heller. Tidigare gjorde hon utfall mot andra hundar under promenader men det har vi i princip jobbat bort. Kan ibland ske vid tajta möten eller överraskande möten.

Problemet ligger inte där utan vid de sociala spelet mellan henne och andra hundar. Jag kan inte riktigt läsa om hon är osäker eller bara väldigt tuff. Hon har vad många skulle kalla ett dominant beteende (men jag vet inte riktigt om det är vad hon är eller om det är osäkerhet). De få gånger hon får hälsa på andra hundar, så kan hon nosa och vara glad men sen i andra sekunden göra ett agressivt "utfall" och hoppa på och morra/gläffsa/naffsa mot den andra hunden. Jag har tidigare trott att det är osäkerhet för att hon tycker det blir ett för tajt möte. Men det har skett både vid möte i koppel och okopplat. T.ex. så har hon fått träffa en annan gårdshundshanne (det var för ett år sedan). Hon går direkt till "attack" (inte bitandes) men han sätter henne på plats (håller fast henne) och hon lugnar ner sig. Några minuter senare gör hon samma sak igen när de börjar nosa på varandra och han sätter henne på plats igen. I en sån situation tänker jag att hon testar honom. Men i andra situationer känns det som om gör det för att hon blir osäker. Vissa hundar (både små och stora) funkar hon jättebra med och leker okomplicerat med. 

Som jag tidigare nämnde så var det förr endast andra små hundar hon gjorde så mot men det senaste året har hon börjat visa sådana beteende mot större raser. Hon har även visat vad jag tror ett ett vaktbeteende. T.ex. min mamma tar med sig Scilla till en väninna som har en goldentik på 14 år. Inne går det bra inga problem. Goldentiken går ut på verandan en stund men när hon kommer in igen så går Scilla till attack. Jag tror inte att hon biter men hon visar aggressiva uttryck med gläfs/morr/nafs. Detta sker i ett hem som inte är Scillas hem. 

Ett annat exempel, jag kommer hem till mina föräldrar passerar deras grannar som också har en äldre goldentik. Scilla springer in till dem och hälsar (de hade öppen dörr och jag hinner inte få stopp på Scilla/ hade släppt kopplet då hon skulle hälsa på en annan granne). Inga problem med den andra hunden. Får tag på Scilla och tar med henne till vår port (detta är utomhus). Står vid ytterdörren med Scilla när goldentiken kommer efter, hon står cirka en halvmeter ifrån mig när Scilla kastar sig mot henne i en aggressiv attack. Som tur var hade jag henne i koppel och kunde slita henne där ifrån. Denna golden har hon visat aggressivt vakt beteende mot på vårt landställe tidigare när den ville komma in i vårt hus. 

Scilla har gått på dagis sen hon var 5 månader och har därför kontinuerligt umgåtts med andra hundar. Redan vid denna ålder visade hon arga tendenser mot andra hundar (då endast småhundar), då tänkte jag att det berodde på att hon blev påhoppad av en jack russel som valp. Hon fick därför endast sitta med stora hundar, som det alltid gick jättebra med. Funkade otroligt bra med en grand danois och en rhodeshian ridgeback. Hon älskar rhodeshian ridgebacks :) På det dagiset hon går nu så sitter de i individuella boxar men hon hälsar på hundarna genom gallret som sitter brevid. Jag tycker dock det är skönt att det är individuellt i och med att jag inte vet hur de andra hundarna skulle reagera om hon gjorde ett sånt där knäppt utfall. I vardagen får hon sällan hälsa på andra hundar. Har precis flyttat så nu känner jag ingen med hund här som hon kan leka med men på vårt landställe så brukar hon leka med en 15-årig jack russel och några cocker spaniel-hanar. Så vissa småhundar funkar. En flat coated retriver hane som bor granne med mina föräldrar funkar också jättebra. 

Så dessa aggressiva påhopp sker inte med alla hundar utan med vissa. Hon kan visa dem med en hund men sen funka ihop efter en stund. Gör hon ett aggressivt utfall så lugnar hon sig snabbt och kan befinna sig i samma rum som den andra hunden utan problem.

Men det som oroar mig är att hon ska göra detta beteende mot fel hund (en större hund) som svarar och skadar henne. Dessutom att det sker oftare gör mig också orolig. Problemet är att jag inte vet hur jag ska hantera det och jobba bort det i och med att jag inte vet varför hon gör som hon gör. Det är en sak med hundmöten på promenad där man ska passera en annan hund, då är det lättare att jobba förebyggande. Men hur gör man när hon har gjort ett sånt utfall vid en nos mot nos hälsning, hur ska jag reagera under och efter? 

Vi går på hundkurs nu och där kan hon visa glada uttryck mot vissa av hundarna medan andra som kommer nära (kan stå 1,5 meter bort) kan hon plötsligt göra utfall mot men efter en stund vifta på svansen igen. 

En annan sak som kan vara bra att veta, är när hon hälsar på andra hundar så är det ofta intesivt och gärna i ansiktet /nos mot nos. Hon går inte till rumpan först vilket jag tror kan trigga i gång ett tillsägelse från den andra hunden vilket hon svarar på och så blir det bråk. 

Det som gör att jag inte är helt övertygade om att det är ett osäkert aggressivt beteende är att hon vid hundmöte som ibland resulterar i  utfall (inte lika ofta längre men när jag är försen i förebyggandet) ofta visar ett självsäkert uttryck med svansen spänt rakt upp, stirrar med blicken, ibland sänkt huvud (typ som i attack-mode), ragg. Jag tror ibland att hon testar den andra hunden, men jag kan ha fel. 

Nu så låter jag inte henne hälsa på andra hundar som jag inte känner men vissa släpper fram sina hundar trots att jag säger att de inte ska hälsa. Och då kan det resultera i sånt här. Jag är inte så rädd att hon ska skada någon, för hon har inte använt tänder hittills utan det är mest ljud. Jag är snarare rädd för (som jag nämnde ovan) att hon ska bli skadad av en större hund som inte accepterar hennes beteende. Sen skulle det vara kul om jag som precis börjat med rallylydnad skulle våga att tävla i de andra klasserna efter nybörjarklassen (då man ska tävla utan koppel)....

Sen som jag nämnde i början är att  trots detta beteende tror jag att hon skulle kunna uppskatta en hundkompis, i och med att hon funkar med vissa och dessa har hon väldigt kul med. Hon är ju inte arg på varenda hund som hon möter. Frågan är vilken ras, kön och ålder skulle funka bäst och hur introducerar man en ny hund på bästa sätt för henne/ in i hemmet? Hur visar man henne att aggressivt beteende inte är okej? Skulle ni ens rekomendera en till hund? Förstår att vissa hundar passar bäst som ensam hundar, sån var min förra hund. 

Men den största och viktigaste frågan kan jag få bort detta beteende och hur?

Hoppas ni kan hjälpa mig!

Tack på förhand!

/Maria och Scilla (som inte är så hemsk som det låter).