Känner bara att jag behöver skriva av mig.
I december 2013 fick min äldsta tik livmoderinflammation mitt i löpet och vi åkte akut till veterinären där hon opererades. Hon var riktigt dålig och det var nära att jag miste henne 

Efter denna händelse har jag varit supernojig när mina två andra tikar löpt. Jag oroar mig och ser "tecken" på livmoderinflammation hela tiden. Min yngsta tik, som blir 6 i år, är mitt allt... min fybenta själsfrände och jag skulle inte klara av att mista henne. 
Hon löper just nu och är inne på dygn 14, tog av henne löpskyddet och det blod som var på trosskyddet var typ gammelrosa och grynigt, ungefär som om man tar upp fuktig sand och pressar ihop till en kaka. Det luktade inte särskilt gott, men det gör ju aldrig löpblod tycker jag. Jag fick i alla fall genast en klump i magen och sprang och hämtade febertermometern, ingen feber och hon är pigg och glad. Men oron gnager i mig.
Hade jag haft råd hade jag kastrerat båda tikarna i förebyggande syfte men alla i min närhet tycker jag är svamlig och att OM jag ska kastrera någon så borde jag prioritera mina hanar istället. 
Nu hoppas jag såklart att jag, som vanligt, bara är nojig när det gäller min yngsta tik och att det här inte är någon livmoderinflammation (eller början till en) men jag kommer hålla stenkoll på henne den närmsta tiden...