Ja, haha, som rubriken lyder... Ni som har hund och träffat en partner som inte varit van vid hund, hur har det funkat? 

Själv är jag lite bekymrad då min kära pojkvän verkar väldigt obekväm runt hunden. De verkar inte kunna kommunicera. Han tycker att hundar är smutsiga (men söta), och han vet inte hur han ska klappa henne ens. Hund i bil kommer inte på fråga, hund i soffa om det är filt mellan (på mitt initiativ) och ingen hund i sängen. Han har verkligen ingen aning om hur det är att leva med en hund, varken praktiskt eller känslomässigt.

Hund är ju självklart för mig, och det kommer bli fler i framtiden. Hur skall detta gå, skall man behöva vara särbos för alltid eller lossnar det om man ger det mer tid tro?