Tack, det börja lätta lite måste jag erkänna. Det är fortfarande lite små jobbigt när man är ute och gå mina rastrundor med lilltjejen på 15 veckor men det blir bättre o bättre.
Ja, jag förstår inte hur man kunde missa en tumör och blanda ihop det med en lunginflammation, men o andra sidan vet jag inte riktigt hur en inflammation ser ut men det känns som man borde ändå kunde skilja på det. Kunde man skilja på det sista dagen så tycker jag man borde ha kunnat skilja på det redan första gången.
Sen vet jag ju inte om det gick att rädda henne eller om det va försent redan från dag 1, men då hade hon åtminstonde sluppit lida i en extra vecka. Men nu är det som det och jag kommer alltid ha de otroligt fina minnen utav henne och alla underbara bilder jag har.