Min hund (Irish glen of imaal terrier) är väldigt trygg och självsäker och därför snäll och vänlig i alla hundmöten. Inte ens om den andra hunden skäller, nafsar och gör skenanfall surnar han till, utan vänder sidan till och hoppas väl på så sätt att den andra ska lugna sig. Men så blir det långt ifrån alltid, det verkar som om många hundar inte kan läsa fredssignalerna.

Det som då ofta händer är att den andra hundens husse eller matte tycker att vi ska släppa hundarna och låta dem "göra upp" själva, att de gör det bättre utan koppel. Men det är ju bara deras hund som har problem! Hade båda hundarna varit aggressiva hade jag förstått tanken. Men har jag någon anledning att låta min hund agera övningsobjekt för att andra hundar ska lära sig hantera sina problem - har vi något att vinna på det?

Jag är istället orolig att det ska lära min hund att umgås innebär att mäta sina krafter och utmana varann! Därför har jag valt att bara släppa honom lös tillsammans med andra "snälla" hundar. Tänker jag fel? Har han något att lära genom att utsättas för andras aggressivitet (rädsla) och tvingas hantera det när allt han vill är att leka?