Jag hade en 5-årig Grand Danoistik som plötsligt fick en knöl på vänster framtass. Var hos 3 olika veterinärer under loppet av 4 veckor och fick till svar att det "nog var ledkapselinflammation" eller en "stukning". När jag den 28 juni krävde att de skulle röntga henne - var det redan försent! Hon hade skelettcancer som vid diagnostiseringen redan spridit sig till lungorna..på ett par dagar förvandlades hon och jag fick ta bort henne den 1 juli. När jag fick beskedet gick jag in i ett slags chocktillstånd, men för min älsklings skull fick jag behärska mig till det yttersta för att behålla lugnet för att hon också skulle vara lugn..

Efteråt bröt jag ihop fullständigt - har nu gråtit i fem veckor och det blir inte alls lättare. Jag hade byggt upp min tillvaro och mitt liv runt denna underbara varelse, så nu har jag ingenting. Allt känns meningslöst och sorgen och saknaden har inga gränser. Kan inte fatta att hon är borta.Finns det någon som har varit med om nåt liknande, något som har med denna förbannade sjukdom, osteosarkom, att göra?