Min tik har gått på cortisonbehandling med Prednisolon, sedan januari. Med nedtrappning senaste två månaderna ungefär, föra tt minsak risken förbiverkningar.
Nu visar hon teckenpå att ha eller hålla på att utveckla Cushings, men tyvärr har det visat sej att hon inet klarar att ta bort cortisonet, och då kan man inte ta nödvädniga prover för att påvisa cushings tydligen.
Så nu har vi gått tillbaka till 1 tbl/dag av cortisonet, och det fungerar hon bra med.
Så nu är frågan hur man ska göra i fortsättningen-
1. Fortsätta med det cortison hon har idag, Prednisolon, men som tyvärr kange ganka kraftiga biverkningar med tiden. Och kanske då behöva ta bort henne inom kanske ett par månader, om vi har otur.
2. Prova att byta till Medrol som är en mildare cortisonsort, som KAN ge indre biverkningar, men det är inte säkert. Och sedan låta det gå så länge det går och hon mår okej. Det KAN också visa sej att hon inte svarar lika bra på Medrolet, och då kanske man måste öka dosen eller gå tillbaka till Prednisolon.
Det jag tänker är att jag vill undvika att hamna i en situation där läget blir akut och man tvingas ta ett beslut om avlivning hastigt.
Byter jag inte medicin, tycker veterinären att vi kanske ska ta ett beslutom att låta henne få somn in, inom en ganska snar framtid. Med tanke på de biverkningar medicinen kan ge.
Byter vi medicin och det fungerar bra så kan vi kanske få lite mer tid med henne.
Men vi måste ändå vara beredda att ta det jobbiga beslutet om hon visar tecken på att bli sämre.
Verkningarna av obehandlad cushings verkar ju inte heller så kul.
Samtidigt tänker man att det är ju inte säkert att hon råkar ut för proppar i lungorna och sånt....det kan ju fungera länge?
Hur gör man?
Köpa lite mer tid eller inte?
Förr elelr senare måste vi ju ändå ta beslutet tror jag, eftersom hon inte klarar sej utan cortisonet.
COrtisonet får hon som behandling av muskelartrofit. Vi vet inte vad den beror på, eftersom vi valt att inte utsätta henne för de påfrestningar sådana prover skulle innebära. Och orsaken påverkar ändå inte behandlingen samt att hon ju aldrig kommer bli frisk från artrofiten.
Jag vet att det till sist är mitt beslut, men hur skulle ni tänka?
pest eller kolera?
ta den säkra vägen och ha kontrollöver när slutet ska komma?
Eller vänta och se, och riskera att hon får allvarliga sviter av cushings?