Mina tikar var nio respektive fem år när de kastrerades, båda på grund av pyo (livmoderinflammation).

Det är svårt att säga om och hur de förändrades; Raskva fick Addison i samband med operationen så jag vet inte om hennes förändrade päls berodde på kastreringen eller att hon sedan stod på medicin resten av livet.

Det är lite samma sak med Skroffan; hon hade kroniskt fel på njurarna vilka gradvis blev sämre men jag tycker inte att det var någon större skillnad sedan hon väl repat sig från operationen. Hon mådde helt klart bättre efteråt, flera av symtomen som vi trott berodde på hennes kassa njurar var det pyon som var orsak till.

Charlie kastrerades i våras i samband med att han flyttade hit. Skulle jag valt en valp så hade det garanterat blivit en tik till men nu blev det just Charlie.

Han var krypt och eftersom jag redan hade en fertil tik och bor som jag gör (pytteliten stuga som inte går att spärra av) så tog jag uppfödarens erbjudande om att hon skulle stå för en kastrering.

Det bär mig annars emot att sätta kniven i en frisk hund men det blev bra trots allt.