Räkna inte med att bettet rättar till sig. Hade det varit ett lätt överbett så hade det kunnat rätta till sig, men då underkäken växer under längre tid än överkäken så är prognosen för att ett underbett blir ett saxbett mycket dålig.

Tack och lov så är det inte vanligt att bettfel innebär några problem för hunden. Många raser ska ju t o m ha underbett, vilket alltså inte innebär problem för dem.

Ett extremt exempel är en valp jag födde upp för tio år sedan, som genom en olycka vid 5 veckors ålder förstörde tillväxtzonerna i överkäken. Två veckor senare hade han börjat utveckla ett underbett som ju bara blev större ju mer han växte (eftersom överkäken inte växte som den skulle medan underkäken växte helt normalt). Jag lägger med en bildserie på honom, där den övre vänstra bilden visar honom innan olyckan och den högra bilden längst ner visar honom som vuxen. Han har aldrig haft problem att äta och tugga, men han förlorade luktsinnet i samband med olyckan, så hans idé om en trevlig promenad skiljer sig från vad en normal hund gillar... han föredrar att gå i stan och titta på folk och bilar framför att promenera i skogen...