Om du överlåter hunden på heltid, kommer du inte att sakna den då? En hund är ett sällskap, en kamrat.

En tidigare arbetskamrat numera sjukpensionär har liten vovve, hennes ögonsten. Hon kan inte alltid själv ta hand om den men via en pensionärsorganisation på orten har hon fått ihop ett par "dogwalkers" som promenerar med hunden och ibland även tagit hand om den när hon varit inlagd på sjukhus. Jag vet inte om dessa friska och raska dogwalkerpensionärer får betalt, men hon kanske sticker till dem ett par hundra lappar då och då. Hennes lilla vänkrets är också involverad. Jag tillhör den och har några gånger haft hunden hemma hos mig. Vi som känner henne vet vad hennes hund betyder och ställer upp.

Har inte du några vänner som kan ställa upp? Eller gör som min arbetskamrat, hör dig för via en pensionärsförening om någon skulle kunna ställa upp som dogwalker eller deltidsägare. Det är du som behöver hjälpen och du som är ägaren, så det är du som betalar mat, försäkringar, veterinärkostnader och ser till att ha ansvarsförsäkring för hunden. Delat ägande är milt talat krångligt, så undvik det.

Klara papper, undertecknade av båda parter, är helt nödvändigt.