Tack, du har lugnat mig från mina inre katastrofbilder. De har en förhistoria förstår du. För några år sedan såg jag och min man till att två gråhundar som året runt vistades i en miserabel hundgård med en koja som hade stora glipor och gammal halm att ligga på (ja, det är faktiskt sant!) kom bort ifrån sin ägare och placerades i annan omgivning. Minnesbilderna ligger kvar.

Jag känner väl till amerikansk akita och vet att de är köld-och snötåliga, men de två jag är bekant med ligger lika gärna på mattan framför brasan hos sin matte. Stiliga vovvar, men inte riktigt kompatibla med min uppfattning om träning och hund. Lite makliga av sig, men de vaktar bra.