Hejj! Jag är valpvakt åt några släktingars 6mån labbevalp. Han är hur go och duktig som helst fast han är så liten. Lyhörd, busig, trygg. Men det finns ett beteende som jag inte gillar. Han hoppar, klättrar och nafsar och går in i en slags loop, fixering där han bara stressar upp sig själv. Det brukar hända när han är just övertrött eller för uppe i varv efter en promenad. Jag brukar ge honom ett ben eller diverse tuggobjekt som han kan lugna sig. Ibland räcker det inte hela vägen dock och han går på mig istället.

Jag gillar inte att han tar mina händer och armar i munnen därför att när han är stressad så råkar han alltid ta i för mycket så det blir märken och gör ont. Det är jobbigt att han hoppar och klättrar på mig för han går upp i varv av det och det blir nästan som en fixering, samtidigt som han nafsar och gnager på min arm (och lägger nosen i skrevet bär jag sitter). Har inget emot undergivna valpar alls, men jag föredrar att han kunde lugna ner sig. Dessutom så åker svansroten upp när han hoppar. Det övergår ibland till juckande. Detta är ingenting som händer från ingenstans, det är just när han blir uppspelt som han går in i en liten loop typ.

Jag har hanterat det genom att:
* vända ryggen mot, gå ifrån honom när han hoppar/klättrar och använder munnen. Ställer/sätter mig på en ny plats. Sitter kvar om han kommer och vill krypa upp i knäet (men han brukar gå upp i varv av det med, men känns fel att putta bort när han har världens finaste kroppsspråk)
* Om han vill krypa upp så försöker jag få honom att bita på en leksak istället, men är han stressad eller uppspelt så letar han ändå efter mina händer och han går upp i varv.
* Avbryter och försöker göra en helt annan aktivitet istället, antingen en annan lågintensiv lekaktivitet som är tex gömma ett ben eller medelintensiv avleda med en boll som jag rullar över gräsmattan som han får hämta mot godis.
* Om det har pågått för länge och han försöker starta brottningskamp av detta så säger jag ifrån. Det är mer när det känns som att han hamnat i en svår loop. Det har gått ibland men oftast gör det honom mer stressad. När jag säger ifrån så kan jag säga nej, dunka honom på nosen, lyfta ner hans framben från knäet, knäppa med fingrarna innan han hugget och stirra in i hans ögon medan jag säger nu räcker det och han gläfser emot och hugger tills han sätter sig ner. Gör han det då kan jag säga duktig kille och stryka honom lätt på halsen/kinden medan han är lugn, eller ge honom skinka, eller bara sitter kvar avslappnat och tittar åt ett annat håll.

Till slut brukar han slappna av med någon av dessa metoder och lägger sig ner och sover. Han är ganska mammig och följer mig runt väldigt mycket. Jättefin uppmärksamhet från hans håll när vi är både ute och inne (för att vara en valp). Jag tror han gör det där bara för att han vet inte vad som förväntas av honom när han är uppspelt, han är väldigt trygg i sig själv annars. Jag vill ju att han ska vara passiv men kontaktsökande om han vill gosa, inte stressa upp sig själv så som han gör. Förstår även att han är liten, det kommer inte gå över på en dag, men jag vill hjälpa honom att hantera stressen på ett bättre sätt, jag vill inte vara en tuggleksak (mina armar har blåmärken överallt!). Kan tillägga att vi går kortare promenader 3ggr om dagen där vi tränar mycket kontakt och han får strosa omkring i långlina, så när vi kommer in så brukar han vara väldigt nöjd, men innan han slappnar av så blir han ofta som jag beskrev. När vi är hemma brukar vi slappa, han sover, jag kollar telefonen. När han får energi så kan jag sätta mig på altanen och kasta objekt som han får hämta och lossa mot skinka, eller lägger godis i aktivitetsboll, gömmer tuggpinne nånstans, tränar vacker tass och ligg. Han har fri tillgång till leksaker och andra tuggföremål och brukar kunna roa sig själv med att slita sönder tidningar och äggkartonger. Allt annat fungerar väldigt bra. 

Iallafall. Vad har ni gjort i liknande situation?