Ajdå, glaukom är ingen kul diagnos.
Kom det alltså plötsligt eller gradvis? Har hunden varit utsatt för något trauma (slag) mot huvudet?
Har ni gjort någon gonioskopiundersökning av ögonen (eller är det det ögonspecialisten ska göra)?
Vad är det för ras/er? Vissa raser har större problem med glaukom än andra och då ökar förstås risken att det förr eller senare skall drabba det andra ögat också. Det finns en ärftlighet där så glaukom bör definitivt rapporteras till uppfödaren, hanhundsägaren och rasklubbens avelsråd (även om ni inte skulle vara med i rasklubben).

Om det bara är det drabbade ögat som är i riskzonen så borde det inte bli några större problem. De flesta hundar klarar sig alldeles ypperligt med bara ett öga, det finns tom minst en som tävlat SM i agility.
Det kan förstås krävas en viss tid av anpassning men det beror lite på hur er hund är mentalt också.

Jag har dessvärre flera vänner med hundar som fått glaukom. I de fallen har det drabbade ögats tagit bort, sedan har hunden gått på regelbundna undersökningar för det kvarvarande. Tyvärr har det till slut drabbat det andra ögat också men det har tagit flera år. Hundarna har då fått somna in mer eller mindre direkt.
De har varit av samma ras allihop, där glaukom tyvärr inte är helt ovanligt.

Det här lät kanske inte så uppmuntrande men jag håller tummarna för er och att det andra ögat är ok!
Uppdatera gärna hur det går för er, jag hoppas innerligt att det går bra.