Jag skulle avråda er till det.

Vi skaffade hund när jag var i tonåren, jag och mina föräldrar och min mamma var hemma i studier valpens första år.

Vi trodde det var rätt och vår hund fick en bra grund med valpkurs etc.

Men när vår hund kom i "tonåren" blev han mer själv än jag ville, min mamma fick ett annat jobb än planerat på heltid . Jag gick i skolan och min pappa har alltid jobbat heltid.

Nu har vi haft en liten sällskapshund på 25cm och ingen bruksras eller högenergi hund men istället för att hunden rev huset så blev han en sovande hund och sur. Jag fick inte kontakt ordentligt förrän i gymnasiet med vår hund när det var mycket håltimmar och mer hemma studier.

Jag gav även all tid utanför skolan till hunden antal år och sen följde han med på det jag åkte oftast eller hundvakt en dag om det krävdes hade vi iaf.

Min mamma var hemma mer vissa vardagar och var hemma lunch tills jag var hemma mera men vår hund var mycket själv en period. 

Vi letade personer som gick hemma eller hunddagis men ingen privat kunde eller så var dagis så långt bort att det blev omöjligt. En sak vi kollade dåligt innan och jag lärde mig en stor läxa med vår första hund.

Jag kan väl tycka att min mamma när hon sökte jobb kunde fått med vår hund men var väl inte så enkelt.

Jag kan tycka att alltid ha hunden på dagis känns fel, att nån annan får sköta hunden och det blir nog rätt dyrt i längden. Som en lösning när man åker bort eller kortare period kan jag tycka är ok.

Men barn är ju på dagis på ren basis utan att det ifrågasätts så ser att det kan ge mycket socialt för även en hund att vara på dagis.

Vår har haft brist i stadiga hundmöten/kompisar och bryr sig inte alls om andra hundar. Ibland undrar jag om han alls hade funkat på ett dagis för han har stor personlighet och vakt/integritet.

Många tycker vår hund är svår socialt när han gillar oss men inte så många "utanför flocken" bara några få. Kan vara hur han växt upp men även hur han är.

Men beroende på vilken hund ni väljer så kan heltid funka bara nån mera tar hunden, sen lär er fritid bli till hunden för annars tyr den sig till någon annan.

Även ha någon som tar hunden om man åker bort eller gör fritid flera timmar är ett måste.

Vår har alltid följt den som varit hemma mest eller grejat mest med den.

Jag rekommenderar att ni väljer en enklare och slöare ras dock, för hade vi valt fel hund hade vi snart fått hittat ett annat hem till den.

Är glad att jag idag jobbar mindre och kan ägna mig mer till hunden som nu är 14år snart. (tänk på att det är lång tid man har hund) Att det varit så många år nu, för har dåligt samvete för min okunskap att början blev som den blev. En person trodde en gång att vi hade köpt vår hund några år gammal när han testade en del i tonåren och vi inte hade den starka relationen många har med sin hund sen valp. Tex kunde jag inte lägga min hund på rygg ett tag utan protest även om jag försökte gosa mig till det eller leka, men det går idag.

Men mina föräldrar kunde tagit mer ansvar i det stora hela med kan jag ibland känna.

Lycka till med er önskan till egen hund och rådfråga mycket och läs på vad hundar innebär innan ni fattar beslutet!