Jo när man adopterar en hund från ett annat hem så har de ofta nån historik med sig i negativ mening.
Jag har funderat på att adoptera en äldre hund nästa gång men bara haft en hund och tror inte jag är redo för det.
Jag känner en hundägare som har annan ras än dig men liknande beteende i det du förklarar, väldigt nervig, aldrig lugn inne som ute och bär gärna runt saker likt vedträ och skor eller tuggar.
Jag antar att det fallet är mycket understimulans och dålig lydnad i att varva ner men hunden känns som om den är utan harmoni alls i sig själv. Krävs nog en väldigt lugn och tydlig ägare då. För jag blir stressad när jag hälsat på dem och hunden aldrig lägger sig eller sitter intill ägaren eller nåt, dessutom rusar den på en när man kommer och kissar på sig.
För mig som har en liten blandras på hela 3raser i sig som alltid varit lugn och trygg i sig själv så förvånas jag hur renrasiga hundar kan vara så nerviga?
Borde vara tvärtom tycker man, min har fått rädsla med åren visst tex stora skällande/dragiga hundar men visade inget sånt som valp eller unghund och det känns ändå rätt vettigt kan jag tycka ute.
En bekant har köpt en dyr ovanlig rasvalp som också redan blivit riktigt nervig och rädd även fast den är med mycket och bor på gård med aktiviteter.
Vill mest få fram att du inte är ensam och är din hund så ung med dessa symptom så känns det som avelsfel eller stor trauma hänt.
Har du fått tag på uppfödaren och föräldrarna till din hund? Där skulle jag kolla hur lynnet är.
Kändes de du köpte av som ärliga eller svåra personer? Om hunden är så rädd inne känns det som någon måste varit elak mot den enligt mig.
Min är så trygg inomhus även hos andra att han stensover, visst vill han ha koll lite vart vi är men är vi still är han still, jag skulle vilja prova ibland om jag kunde lugna en stressad hund. Men som sagt man vet nog inte förrän man är i det hur svårt det kan vara, även vissa människor varvar ju aldrig ner och blir paranoida i rädsla ständigt.
Jag skulle ge din hund mer tid i lugn mer än aktivitet nu som ung, stadig vardag och inget stress eller fläng men ha roligt. Men om det går ännu ett år utan framgång så kan avlivning bli aktuellt för ingen mår bra i ständig stress och utan livsglädje.
Har du läst mycket på att humden ska kunna vara passiv? Har ni det lugnt hemma utan småbarn etc?
Låter som du aktiverat din mycket redan och det kan ge stress när de är så unga, ett tips. Vissa imdivider kan man börja tidigt men andra kan en lugn bas behövas upp mot iaf 4-5års åldern när de är vuxna. Finns både understimulerad hund men även överstimulerad som få nämner. 3år var min i sin värsta test period i "tonåren" och visst orkade han mycket motion men han behövde även mycket tanke och vila utan motionen.
Lycka till!