Har en valp som bott hos mig i en vecka. Den är pytteliten (ca 1,7 kg). Jag hade läst på en massa hundböcker osv, haft hund två gånger tidigare så kände mig ändå förberedd tyckte jag. Vad jag aldrig varit tidigare är ensam. Valpen var go och glad och framåt på en gång jag hämtade den men den vill inte sova själv utan bara i famnen nästan. Och även om den somnat bredvid mig kan jag inte gå ut ur rummet för då vaknar han och följer efter. Första dagarna ville han bli buren ifall jag stod upp om jag lagade mat t ex annars gnällde han jättemycket vid mina fötter men efter ett par dagar släppte det så nu kan han lägga sig ner och somna i köket om jag pysslar där så länge jag är kvar.
Och ibland går han ut eller in i ett annat rum själv. Men oftast springer han efter mig som ett frimärke.
I bilen är han i en liten bur brevid mig och jag har handen där för han inte ska känna sig ensam men han gnäller jättemycket! Jag vet att skulle jag lyfta upp honom skulle han bli nöjd. Har försökt åka tills han lagt sig ner och somnat men ibland gör han det och efter en stund vaknar han igen och börjar gnälla (om jag måste svänga i en korsning t ex)
Vet inte, känner mig bara så ledsen och osäker och väldigt ensam med ansvaret. Gör jag rätt gör jag fel. Rädd att han aldrig ska lära sig va hemma ensam. Att jag ska sabba allt Samtidigt tänker jag att han är väldigt liten fortfarande. Och att han blir kanske mer självständig när han bli äldre väl? Minns inte hur det var med de tidigare valparna jag haft.
Orolig om hur jag ska göra med bilen men måste ju hämta mat t ex... Rädd han ska bli stressad. Gnäller han för han är rädd eller bara för att han vill upp?
Känns som jag bara springer ut och in med honom för att han ska kissa/bajsa eller så ligger han i min famn och sover. Hinner inte städa hinner inte laga mat, knappt duscha..
Är allt normalt eller?