Instämmer!
Kolla även att han ser och hör ordentligt. Om veterinären inte hittar några fel så kan det vara bra att gå till en hundfysioterapeut också för att få en genomgång, de hittar ganska ofta sånt som veterinären missat.
Har något annat ändrats i ert liv? Flyttat, fått nya grannar, nya rutiner, bytt foder, nya kompisar till barnen? Kan det ha hänt något mellan dottern och hunden? Även om hon är jättebra med honom så kan ju vem som helst råka snubbla över sin hund eller liknande och skrämma den (fråga min terrier!).
Hur gör du när du tillrättavisar honom? Det är såklart inte ok att bitas men beroende på VARFÖR han bits så kan det faktiskt göra saken värre.
Har du märkt om det är vid några speciella tillfällen det händer? Tex efter promenad, om ni har busat, i samband med maten, på kvällen...?
Skriv gärna en dagbok över vad ni gör och hur han beter sig, det kan ge en ledtråd till vad som inte stämmer. Ibland blir det tydligare att se när man spaltar upp det.
Massa frågor från min sida, ibland är sånt här enkelt att komma tillrätta med, ibland inte. Din dotter ska naturligtvis inte behöva vara rädd för er hund men hon är åtminstone tillräckligt gammal för att kunna prata med om det. Undvik att hon leker och busar med hunden i nuläget för säkerhets skull.
Det låter väl lite skumt att uppfödaren inte går att få tag på, ja. Rätt vanligt inom vissa hundtyper tyvärr, någon som antingen sett en möjlighet att få klirr i kassan alternativt tyckte att deras tik "var så söt och valpar är ju jättegulligt". En seriös uppfödare finns där för valpköparna hela hundens liv, i synnerhet när det blir problem. Det här beteendet är ju inte helt ovanligt faktiskt.