Hej

Besökte vänner med en 3 månaders valp och tog med vår 8 åriga  tik (kastrerad). Valpen blev direkt helt så där valpigt energisk, skällde och typ rusa över vår hund. Min hund stod lugnt och vänta i dörren men skällde ifrån mot valpen som blev lite paff och tog de som en lekinvit. Ägarna plocka upp sin valp och vår hund agera lugnt och traska in med mig. Valpen var ju överlycklig och nyfiken, sprang fram och var på vilket inte var populärt av min hund. Hon skällde till några gånger utan respons, vilket resultera i hon fick göra utfall och gå emot valpen skällandes som då backa iväg, men så fort min tik vände om o skulle gå iväg så hoppa valpen emot henne bakifrån studsandes glad och hon fick göra om proceduren med utfall och skälla iväg valpen. Annars ville hon mest ignorera valpen men skällde gällt en gång på den så fort den kom för nära (0,5 m) eller gick för nära hennes bakdel. Hon godkände nämligen inte att valpen fick lukta på henne direkt utan dröjde ett bra tag tills valpen var lugn och sovit en stund. Inga lekinviter godkändes dock på hela tiden, hon tog de nog som en förolämpning och skällde gällt åt valpen och gick iväg. Till slut fatta valpen att här blir de inte roligare och la sig och somnade 

Min fråga är hur mycket bör man ingripa själv? Ska man ta bort valpen när den är så framfusig eller låta den bli "uppfostrad" av min hund? Jag är för de sköter de själva då jag litar på min hund . Hon var långt ifrån aggressiv utan var mer bestämd och vill vara ifred, sålänge valpen närma sig försiktigt så gick de bra. Men de tog ett tag för den lille vildingen att förstå Upplevde mer ägarna till valpen var nervösa och lite osäkra och lyfte upp valpen i famnen eller höll fast när min hund skällde ifrån. Min sambo sa även till vår tik nån gång medans jag mena på att de är fullt normalt hon säger ifrån.