Hej, hoppas att jag kan få lite råd här.
Hunden i fråga är blandras, ca 3-4 år, kastrerad hane, hämtad från nåt östeuropeiskt land som valp.
Han bor just nu hos mig och min tibetanska mastiff ute i skogen då hans ägare inte klarar av hans problem, hon har provat det mesta i flera år utan förbättring och hörde av sig till mig då hon nått bristningsgränsen och funderade på avlivning både för hundens och hennes skull. Hon har försökt hitta andra hem åt honom i månader, mer isolerat och med mer plats än hennes lägenhet i Sthlm, hon har haft kontakt med alla hundstall och liknande men ingen vill ta emot honom med hans problem. Jag sa att jag inte kan ta honom permanent, men han kan absolut bo här några månader, ge henne lite andrum och mer tid att hitta annat boende, och jag kan testa lite grejer med honom och se om jag kan hitta nån lösning eller iaf identifiera problemen lite mer.
Problemet är att han inte släpper in folk i hemmet, han blir aggressiv och gör utfall omedelbart. Strunt samma om hunden träffat gästen tidigare, de kan gå ute på promenad tillsammans utan problem men så fort de kommer till porten så vänder han och morrar och blockerar och gör utfall. Det gäller inte bara hennes lägenhet heller, utan hela byggnaden. Han har sett samma grannar i 3 års tid men reagerar fortfarande likadant, även om grannarna försökt hjälpa till och stå på avstånd och prata lugnt, etc. Har hon gäster så behöver hon stänga in honom bakom galler i ett annat rum, och hon beskrev att efter ett par besök så kunde gästerna gå fram till honom och hälsa lite försiktigt genom gallret, men aldrig mer än så. Hon lyckades få en person godkänd, men det var efter veckor av att gästen fick stå i dörröppningen, och sen kunde gästen långsamt ta sig in i lägenheten, kunde klappa lite, och efter ytterliggare nån vecka gick han med på att följa med denne ut på promenad också. Matte jobbar ju så att inte kunna ha en hundvakt har lett till att han får vara ensam mycket istället, och hon har ju inte möjlighet att ta månader ledigt från jobbet för att eventuellt kunna "träna" in en ny hundvakt då den förra nu flyttade iväg.Han är inte understimulerad eller liknande, hon går och cyklar flera mil med honom var dag, hon tränar kommandon med honom, han har massa hjärngympa-leksaker etc.
Jag passade honom nån vecka för ca tre år sedan, då märkte jag av lite av de här problemen när min kille skulle hälsa på. Hunden var lite avigt inställd till det, väldigt på vakt och om killen rörde sig för snabbt så kunde hunden skälla till, men han fick iaf komma in. Men då hade han ju bara varit hos mig en vecka eller så så han såg kanske inte mig och min lägenhet som "sitt", han var även knappt könsmogen än. Hunden, inte killen.
Nu bor han som sagt hos mig, mitt ute i skogen, kilometrar från grannar, med min gamla tibetan-tik och mig. Vad jag observerade är att han är väldigt "igång" hela tiden, alltid stenkoll på allt, höll jag på i köket så stod han och bara tittade på mig, inte tiggde eller nåt, bara tittar. Följer med mig runt överallt, känns inte jätte-"glatt" eller så, känns nästan som att han känner att han måste. Det har dock blivit lite bättre. Jag är sjukskriven och känner ingen här så inte mycket till gäster, men har en person som kommer en gång i veckan. Jag är inte mycket för galler och kände att hans stress och ångest säkert bara blir värre om jag håller honom i kort koppel vid introduktion, så lät honom gå lös när hon kom hit. Har stor tomt så tänkte att om han känner att han kan springa iväg ifall han känner sig trängd så kanske han slappnar av lite. Det gick ok första gången, hon kunde hälsa och klappa, men när hon närmade sig altanen och ytterdörren gjorde han utfall, så han fick vara ute medan vi gick in. Andra besöket, veckan efter, så gick vi runt lite på tomten, ignorerade honom och bara tittade på träd och så, stack åt honom godis emellanåt och körde lite roliga kommandon och gav massa beröm och höll det hela väldigt lättsamt och avslappnat, och efter en kvart eller så så gick vi in. Inga problem. Satte oss i soffan, inga problem. Han var lite stressad och på vakt så satte mig på golvet och körde lite kommandon med godis tills han slappnade av lite, sen kunde vi sitta i soffan och prata utan problem. Han hoppar upp emellan oss, vill kela och bli klappad och lägger sig på rygg, ligger brevid gästen helt avslappnad och somnar till slut medan gästen klappar lugnt och vi sitter och pratar.
Ibland har vi haft nåt litet bakslag, nångång tänkte vi prova om hon nu fick gå in i huset utan mig, då ställde han sig mellan henne och dörren. Jag kallade bort honom, han kom, sen raka vägen tillbaka mellan henne och dörren. Han morrade inte, bara stod och såg obekväm ut, så vi övergav försöket och gick runt lite mer i trädgården innan vi båda gick in igen. Denna gång var han mer på vakt, och var gång gästen försökte sätta sig i soffan så hoppade han upp och lade sig precis under. Jag satte mig på golvet och distraherade med kommandon och godis igen och då fick hon sätta sig. Sen gick resten av besöket bra, han var kanske lite mer på vakt men ville bli klappad och låg i soffan med oss.
När jag visade matte bilder från dessa besök, där hunden ligger och snarkar i soffan bredvid en gäst, så var hon helt ställd. Hon hade aldrig sett honom så, hon trodde inte det var möjligt. Hon ska försöka med honom igen i augusti, se om man kan få honom slappna av tillräckligt för att släppa in folk även i lägenheten.
Vi bor över 3.5h bilväg ifrån varandra, så jag har inte möjlighet att åka dit och se hur han är och om jag kan återskapa resultaten jag haft hos mig, men hon ska komma på besök hit om någon vecka så hon får se hur jag gör och hur han beter sig här.
Men ja, alla hjälp och råd är välkomna. Det går liksom inte att tillämpa vad jag gör här ute inne i Sthlm, man kan inte släppa honom lös på gatan utanför lägenheten och lugnt promenera runt i en kvart, tjugo minuter, innan man går in. Mitt hus är också större än en lägenhet, men vet inte om det spelar nån roll då han aldrig lämnar vår sida oavsett.
Jag känner verkligen att det inte är vakt direkt, utan att han blir så stressad och uppspelt och det yttrar sig med aggression. Men vet inte hur man ska jobba på det, jag har inte speciellt bra möjligheter här heller då jag bara har en gäst i veckan och då samma person. Känns ju sådär att be främlingar "hey, skulle inte du kunna komma förbi och se om min hund attackerar dig?" men samtidigt så känns det som att det är precis vad han behöver, lugna, säkra gäster som vågar hälsa på och "utmana" honom lite, som kan läsa av hans signaler utan att stressa upp honom ytterligare. Men jag känner inga såna människor, och inte matte heller. Så hur göra?
Tips på vad jag kan göra här, tips till matte i Sthlm, tips på resurser i Sthlm som kan hjälpa, etc, allt är välkommet. Jag kan inte ha kvar honom här för evigt, och matte kan inte ha honom om han inte blir bättre, och ingen annan verkar vilja ta emot honom, så känns lite desperat. Utöver detta så är han verkligen jättegosig, snäll, lättlärd, smart, etc, så känns verkligen som att det borde finnas en lösning.
Stort tack till alla som pallade läsa allt det här, och till alla som eventuellt har lite råd. Tack! :)