Jag har även själv haft med mig hund och här är en "beskrivning från hundens synvinkel":

En dag med husse på jobbet

Först ska jag göra två rättelser: jag har ingen riktig husse, han är bara pappa till min matte och jag får aldrig vara med en hel dag. Tur är nog det för redan en halv dag gör mig heeelt slut.

Husse jobbar som lärare på ett naturbruksgymnasium och när jag någon gång får följa med så är det när han har lektioner på gymnasiesärskolan och tycker att det passar att ta med mig. Det blir kanske 5 gånger på en termin plus några extra gånger när de har hundtemavecka. Det är roligare att få följa med en vanlig dag för då slipper jag koppel och kan gå runt och bli gosad med när husse inte kräver att jag ska ligga framme hos honom (vilket han gör alldeles för ofta). När det är hundtema så tror han inte att jag kan sköta mig utan envisas med att ha mig kopplad bara för att det finns en massa andra hundar där och det är orättvist för är det några som inte kan sköta sig så är det ett par av de andra hundarna (fast de sitter i kompostgallerboxar eller i andra rum så de får inte heller gå runt som de vill).

Nu ska jag börja med att beskriva en vanlig gång när jag är den enda hunden (eller en av två) som är där. När vi kommer till skolan så platsar husse mig innanför dörren medan han tar av mitt koppel och sin jacka och sina skor. Sen får jag gå runt och hälsa på eleverna, fast jag måste säga att husse har inte dresserat eleverna lika bra som matte har dresserat mig för det är alltid någon elev som kommer och vill hälsa medan jag är platsad och inte får hälsa. Sen samlar personalen eleverna och talar om vad som ska hända på eftermiddagen och då brukar de också ha något som de kallar teori och prata om vad man ska kolla på gräsklipparen eller ogräs eller något annat ointressant. Efter det brukar både vi och eleverna gå ut för att eleverna ska arbeta och då går husse och jag runt och kollar att eleverna gör rätt. Ibland behöver husse visa eleverna hur de ska göra eller hjälpa dem med arbetet och då binder han mig vid någon stolpe. Det låter kanske tråkigt men som den filosofiska akita jag är så kan jag lägga mig och kontemplera över världsproblemen ända tills husse kommer och hämtar mig för att vi ska kolla några andra elever. När det är sådär en halvtimme kvar av eftermiddagen går vi allihop in igen och när eleverna börjar samlas i klassrummet får jag en chans att gå runt och gosa lite till. Så säger husse att jag ska komma och lägga mig hos honom och det är ganska skönt för nu börjar jag bli ordentligt trött. Sen pratar han eller den andra läraren om vad eleverna har gjort under eftermiddagen medan eleverna käkar frukt, och så är dagen slut.

Hur är det på en hundtemavecka då? När vi kommer till skolan så platsar husse mig innanför dörren precis som vanligt och tar av sig jackan och skorna men jag får behålla kopplet. Sen så går jag kopplad in i klassrummet och på vägen fram till skrivtavlan är det alltid någon rabiat liten trasselsudd som försöker skälla ut mig men sånt bekommer naturligtvis inte en akita. På vägen brukar jag alltid hinna gosa med någon elev också. Sen ska lärarna förstås prata en massa men nu brukar det vara intressanta saker som foder och utfodring eller hur viktigt det är med motion och olika sysselsättning som lydnad(?), agility och spårträning. Annat som de kan prata om är pälsvård, kloklippning, sjukdomar och vad det kostar att ha hund. När det är en massa hundar där måste vi naturligtvis ut på en promenad på eftermiddagen och även om den inte blir längre än 4 km så kallas det för ”långpromenad”. Vill det sig riktigt väl kan vi gå närmare en mil. När vi kommer tillbaka samlar lärarna eleverna och gör en sammanfattning av vad de talade om i början av eftermiddagen. Så tar då eftermiddagen slut och det är bara att konstatera att en eftermiddag på hundtemaveckan är minst lika jobbig som en vanlig eftermiddag men inte alls lika rolig eftersom husse aldrig låter mig gå runt lite som jag vill.