Jag är helt ny både här och som hundägare. Jag har sett drömt, sett filmer malt böcker efter böcker sen jag fick veta att jag äntligen skulle få hem en stående fågelhundsvalp.
Han har bott hos oss en en vecka nu och är 9 veckor. Så mysigt det låter. Men det är det inte. Hunden är ett rent helvete. Så fort den inte sover är den helt bindgalen. Jag försöker få kontakt med den men precis allt annat än mig själv är intressant. Jag provar med godisar och ibland springer han förbi i bara farten, tar godisen och sen struntar i mig. Vid matskålen är det brottningsmatch varje gång då jag vill att den ska vänta på ett varsegåd efter en snabb ögonkontakt.
Bor på en åker / skogstomt så har rastat utan koppel då koppel bara gör honom helt tokig med panik och slit i koppel och halsband. På en sådan tomt finns också en hel del annat. Kottar, pinnar, löv, sten och precis allt åker in i munnen. Så fårt något hamnat där ska springer han bort och ska till varje pris hålla mina fingrar från att plocka bort stora stenar ur munnen.
Att en prova klappa vid minsta beröm är bara glömma då min hand bara drar igång en helt galen lek med okontrollerade hopp och bett tills han lugnar sig och somnar. Minsta lilla bus med en boll eller apport leder till att han hetsar upp sig i upplösningstillstånd, tar leksaken och springer i väg med den.
Inget jag kan göra med mitt kroppsspråk kan trigga igång något som helst sug att komma till mig. Jag låter glad, exalterat, hoppar, klappar på knän och busar igång hela mig. Han bara ligger och tittar på mig med noll reaktion.
Men, när det ska sovas så ska han alltid krypa upp i knät och gosa ner sig. Absolut inte i bädden.
Snälla, hjälp?