Jaha, din valp beter sig ungefär som mina alltid betett sig. Helt normalt för sin ålder alltså. Det är du som är dåligt påläst och illa förberedd för att ta emot en valp - så enkelt är det. Det första halvåret med en valp är INTE att mysa med det lilla pälsknytet, annat än undantagsvis. Det är ett JOBB!. Det är sönderbitna händer, bord- och stolsben med gnagmärken, skor som blir sönderbitna och demolerade dyrköpta mjukisleksaker... Samt nätter där sömnen blir avbruten av valppip.

Köp eller låna på bibliotek några böcker om valpar, valpfostran. De flesta kommunala bibliotek har i regel ett antal olika sådana eller kan ta hem. 

Läs och begrunda - men bli aldrig någonsin arg på din valp för att den beter sig som en valp. Det går över och du vill inte förstöra den tillit till dig som du måste bygga upp för att valpens egentliga fostran ska kunna börja vid 5-6- månaders ålder om jag utgår från från mina egna hundar. Beröm valpen när den är lugn eller gör "rätt", avled eller nonchalera i görligaste mån när det bli fel.

Lycka till! Det blir nog en underbar hund av din hund också!