Tja!
Haha, kan tänka mig att inkallning funkar mindre bra i perioder av livet.
Den här är ca 3,5 månader nu, känns som jag haft henne längre men inser att det ändå inte gått så mycket tid, ochhon är inte så värst gammal än...
Typ det enda vi riktigt "tränar" är inkallning med vissepipa (och ibland lite med namn via röst) och så har vi börjat köra lite fotgående och fot-ingångar. Hon stukade en tå häromveckan men den verkar helt bra nu. Apporteringen har jag valt att chilla lite med. Uppmuntrar henne såklart att bära och hålla i saker, men gör ingenting med dummies nu.
Kör bytes-kamplek så hon ska vilja leka med mig och slänger då iväg ena kampisen nån meter så hon ska komma tillbaka med den när jag drar igång den andra. Upplever att hon nu kommer mer till mig om hon håller i nått istället för att bara kuta iväg/runt med det. Sitter jag ner har hon börjat gilla komma och sätta sig i knät med vad det nu är hon har i munnen, det uppskattar jag.
Vi går i skogen, leker, miljötränar. I skogen testade jag faktiskt att slänga ut min nyckelknippa som har en liten tyggrej på sig. Hon var förvånansvärt duktig att söka, oj vad hon jobbade tills hon hittade den. Tre gånger om hittade hon och tre gånger om sprang hon sen till mig med den rakt in i knät - jag var lycklig! Sen testade jag ute på gräsmattan hemma, och då var det ärevarv som gällde. Så jag märkte att det var väldans olika, lite ungefär som du säger.. Vet ej varför!
Tanken är att komma igång mer regelrätt med "fågelhundsträningen" nu framöver, ska träffas och träna med folk som är erfarna nångång så jag har en bra plan sen, tänker jag. Jag är ju ny i detta och böcker i all ära, men om man kan träna med folk som gjort det och kan kolla på, så välkomnar jag det.
Stoppsignal har jag inte börjat med alls.. har tänkt att inkallningen med pipan är prio. Och änsålänge kommer hon med turbon påslagen då, och får förstås alltid en fin belöning.
Viltspåret tänkte jag vore skoj att börja med snart å. Tror det vore en rolig aktivitet även om det egentligen inte är så bråttom.
Nä, faktiskt glad över att få henne liite äldre just nu, tycker det är roligt när man faktiskt kan gå riktiga promenader och faktiskt vara ute och gå en längre stund/bit i skogen!
Jag har inte gjort nått med vilt med henne än. Som pyttevalp fick hon testa möta en kråka som en del av "valptest". Hon var framåt och modig men det var ju en ny upplevelse som hon inte visste riktigt vad man gör med haha. Alltid spännande nu att se lite hur hon beter sig när fåglar flaxar på gatan eller flyger förbi och sätter sig på ett tak.. En gång nästan markerade hon som en stående hund, ofta dimper dock baken ner och så tittar hon med spänning.
Hon älskar vatten, simmar när hon vill (jag pressar inte till sånt..) och jag tror hon kommer dyka i framtiden likt hennes mor gör.. redan nu r hon helt obrydd för att stoppa ner skallen i vattnet för att plocka upp saker under ytan.